Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Elektronrör - D. Specialrör - 44. Magnetronrör - 45. Elektronoptiska förstärkarrör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektronrör
tandet av det kombinerade elektriska och magnetiska
fältet utföra elektronerna periodiska rörelser i rummet
mellan elektroderna och framkalla därigenom
svängningar med mycket hög frekvens.
I art. 236 återfinnes en utförlig beskrivning på ett
modernt magnetronrör.
45. Elektronoptiska förstärkarrör.
Ett elektronoptiskt förstärkarrör av äldre
konstruktion, en s. k. renod, visas schematiskt i fig. 49 A.
Framför en direkt uppvärmd katod K finnes en
genomborrad hjälpanod H, som har till uppgift att accelerera
de från katoden emitterade elektronerna. Dessa
genomlöpa sedan ett elektriskt fält, alstrat av tvenne
negativt laddade styrplattor P, vilka ha samma funktion
som styrgallret i ett vanligt förstärkarrör. Katoden är
omgiven av en cylinder C, och genom att ändra
spänningen på denna elektrod kan brantheten varieras inom
vida gränser.
Hittills har renoden ej haft någon större betydelse
som förstärkarrör. Däremot har konstruerats effektiva
flergallerrör, vilka bygga på kända elektronoptiska
principer. I en del av dessa — 6L6, AL 5, etc. — är
bromsgallret ersatt med tvenne strålbleck, vilka
framkalla så kraftiga rymdladdningar att
sekundärelektronerna bromsas. Samma effekt har i triod-tetroden
VCL 11 uppnåtts genom att anoden placerats på ett
visst kritiskt avstånd från skärmgallret.
En helt ny princip för strömfördelning tillämpas i
strålpentoden EF 8, där elektronknippena med hjälp
av ett extragaller projiceras genom skärmgallrets
9i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
