Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Mottagarens konstruktion och verkningssätt - E. Superheterodynmottagaren - 101. Mottagarbrus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mottagarens konstruktion och verkningssätt
101. Mottagarbrus.
Vid mottagning av svaga distansstationer höres i
alla moderna suprar ett jämnt brus, vilket blir särskilt
kraftigt då sändaren är omodulerad. Detta brus härrör
från ingångskretsen och är i det närmaste
frekvensoberoende. Man skiljer mellan tre olika slag av
mottagarbrus :
1. Motståndsbrus
2. Kretsbrus
3. Rörbrus
Skiktmotstånd, som på grund av fabrikationsfel eller
olämplig sammansättning förorsaka brus, förekomma
numera ytterst sällan. Däremot ge elektronernas
värmerörelser upphov till en brusspänning, vilken blir
desto högre ju större motståndet är. Motståndsbruset
kan därför anges direkt i ohm.
Motståndsbruset uppträder bl. a. i antennen.
På samma sätt förorsakar resonansmotståndet i
ingångskretsen ett kretsbrus, som hos vanliga
avstäm-ningskretsar uppgår till 100 000 ohm och i
bandfilter-kretsar är ca 50 000 ohm på mellanvågsområdet.
Kort-vågskretsar uppvisa i allmänhet ett kretsbrus av
10000 å 15 000 ohm.
På grund av elektronströmmens fluktuationer
uppkommer i varje elektronrör ett katodströmsbrus,
vilket ej kan elimineras. Vid flergallerrör tillkommer
dessutom ett strömfördelningsbrus, förorsakat av att
en del av emissionsströmmen går till skärmgallren.
Man föreställer sig i detta fall röret brusfritt och ett
ekvivalent brusmotstånd Rekv inkopplat mellan rörets
galler och katod. Detta tänkta motstånd representerar
bruset i själva röret.
181
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
