Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Några viktiga radiomätningar - 185. Hur mätfel uppstå - 186. Mätningar med adapterrörprovare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några viktiga radiomätningar
ningen använts en voltmeter med för hög
egenförbrukning. En voltmeter med ännu högre strömförbrukning
— t. ex. ett elektromagnetiskt instrument — är av
denna orsak oduglig för spänningsmätningar i
hög-ohmiga kretsar.
Vi skola nu undersöka hur stort mätfelet blir om
man istället använder ett instrument med ett inre
motstånd av 10000 ohm/volt. På mätområdet 0—
500 volt har ett sådant instrument ett motstånd av
10 000 • 500 = 5 000 000 ohm, vilket ger ett
resulterande motstånd av:
R =
50000 - 5000000 ,
––––––––= 49 500 ohm.
50 000 + 5 000 000
motsvarande en strömstyrka på:
I = ––––—––––= 0,002 amp.
75 000 + 49 500
Över Rs och Ra erhålles således ett spänningsfall av:
E = 75 000 • 0,002 = 150 volt.
I detta fall visar voltmetern den verkliga spänningen:
250—150 = 100 volt.
186. Mätningar med adapterrörprovare.
Som undersökningsobjekt väljes en
växelströmsmot-tagare med envägslikriktning, skärmgallerdetektor
samt motståndskopplat lågfrekvenssteg. Följande rör
komma till användning:
Vx, skärmgallerdetektor av typen AF 7 med 70 volt
anodspänning och 26 volt skärmgallerspänning.
Anod-och skärmgallerströmmarna uppgå till resp. 0,9 och
0,4 milliampere.
341
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
