- Project Runeberg -  Den rättvända världen : Eskilstunarörelsens två nycklar till samhällslugn och världsfred /
68

(1921) [MARC] Author: Alfred Edling With: Gustaf Österberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - Samhällsreformen. Jag måste själv vara med vid de stora besluten - Det fullständiga mörkret har förbytts i fullt tillräcklig klarhet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

68

DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN

som under frågans behandling närmast uttryckt deras mening, kunna
de genom honom och genom så kallad kvalitativ röstning i
representantförsamlingen influera på själva propositionsf ormen.

Därtill skall man på detta sätt behålla den förbindelse mellan
riksdag och folk, som aldrig bör brytas. Med skäl kan man säga,
att riksdagens ansvar kan slappas, om folket vid sidan av riksdagen
tar frågorna om hand. Här kunde riksdagsmännen icke på förhand
vid beslutets fattande säga, huruvida folket skulle genom en rörelse
taga del i ansvaret, men även då så skedde, skulle ju
riksdagsmännen dock ständigt ytterst bära ansvaret. Folk och riksdag skulle
sammansmälta till ett, och ständigt, trots en viss frihet i rörelserna,
hänga ihop. Det blir en styrka som blir otrolig. Det kan bli kaos,
om banden brista. Den faran hotar nu kring hela världen.––––

Man må icke om något tro, att det är sista lösningen. När man
sysslat med små uppfinningar, så vet man, hur de enklaste
problem kunna vändas snart sagt i det oändliga. Så också på detta
område. Samhällslivet kan ta nya former. Nya framsteg kunna ge
nya uppslag.

I fråga om voteringar vet man, att det just nu är på tal, att man i
beslutande församlingar skulle ha elektriska ledningar, med vilka
envar från sin plats kan avge sin röst. Man kan ju tänka sig,
att det någon gång kan bli dylik förbindelse, trådlös kanske, med
varje medborgare; vidare att alla medborgare på en gång kunna i
skrift och bild få del av vad som förekommer vid en centralpunkt,
liksom de nu kunna sitta hemma och höra en predikan eller en
konsert. Experiment åt detta håll ha länge förekommit. Vi sågo de
första i Amerika redan för mer än tjugufem år sedan. Men någon
allmän användning hava uppfinningarna ifråga ännu icke fått.

Tills det på något dylikt sätt möjliggöres för oss alla att vara
tillstädes i vår riksförsamling eller vår kommunala församling —
att följa med, och giva vår mening till känna —, så torde den ständigt
öppna möjligheten till fullmaktsöverflyttning vara lösningen; en
motsvarighet till den automatiska ångpanneregulatom och med ungefär
samma uppgift i samhällsmaskineriet, som denna regulator har i
ångpannan, nämligen att förekomma explosioner och leda till att allt går
jämt och lugnt.

Ombudet blir då intet ombud för mig, när han är emot mig. Det
är ombudssystem visserligen, men det är min egen talan, min egen
stämma, och ingenting annat, som kommer fram i alla fall.

Ingen domstol skall finna det rimligt, om jag har en advokat,
som talar emot mig. Jag har vid alla domstolar i världen rätt att då
återkalla fullmakten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 15 23:12:33 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rattvand/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free