- Project Runeberg -  Den rättvända världen : Eskilstunarörelsens två nycklar till samhällslugn och världsfred /
133

(1921) [MARC] Author: Alfred Edling With: Gustaf Österberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - Egendomsreformen. Envar bör kunna vinna ett skuldfritt litet hem - Till Henry Georges samhällslycka, men på flera vägar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN

133

Vi hörde nyss i en stad i Danmark om ett hus, som kostat 40,000
kr. före kriget. Nu skulle hälften av detta hus kosta i uppförande
80,000 kr., d. v. s. huset hade blivit fyrdubblat i värde.

En läkare, som bor i en stor stad, drar till sig mycket patienter
och pengar, för sin skicklighets skull visserligen, men också just för
att han bor i en stor stad. Skall han icke skatta? Han får betala
hyra, svarar man. Men vi sågo i Chicago en kinesisk läkare, som
stod ute på gatan i City med sina medikamenter och drog till sig
pengar.

Varje handelsaffär, varje verkstad i en stor stad har omsättning
just för att den ligger så till, och all ägarens skicklighet och
driftighet skulle icke ha kunnat skapa samma inkomst på annat håll.
Visserligen kan en affärsman även ligga i en avkrok och uppdriva en
miljonomsättning, till exempel genom en postförskottsaffär, men då
tar han i alla händelser samhällets kommunikationsmedel och övriga
organisationer till hjälp.

Eller någon har genom arv eller andra lyckliga omständighetet
kommit över stora kapital. Det är nog väsentligen därför, som han
sedan gör sina stora förtjänster, de äro minsann icke lön för hans
duglighet och arbetsamhet endast. Och sedan fördubblar han sitt
kapital, och fördubblar det igen, och förtjänsterna ökas i samma mån
som kapitalet ökar, utan att hans personliga arbete och duglighet ha
ökats.

Härtill kan sedan komma, att denne grovt förtjänande
medborgare drar undan en stor del av sitt inströmmande kapital från
produktionen och förstör det på lyx.

Vad blir under sådana förhållanden den rättfärdiga skatten?
Jo, först och främst en hög lyxskatt, som vi längre fram skola
närmare visa, och sedan, i mån som mera skatter behövas, vår
vanliga progressiva skatt och förmögenhetsskatt, så rättfärdigt
avvägda som möjligt. Alldeles som Lloyd George sade i
England helt nyligen. Han har också varit dragen till Henry Georges
med mästerskap framförda predikan, men synes övergå till dem, som
börja tvivla. Vad bråkar man om skatterna för, så ungefär sade
han nu. Vi ha ju den progressiva skatten, med vilken man kan vinna
den utjämning man önskar.

Med denna skatt kan man just träffa alla samhällsskapande
värden. Inte kan man precis skilja, vad som skapats av den enskildes
flit och skicklighet, och av samhället, men man får ju söka göra det
så rättvist och klokt som möjligt. Inte får man gå för långt, ty då

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 15 23:12:33 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rattvand/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free