Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - Egendomsreformen. Envar bör kunna vinna ett skuldfritt litet hem - Till Henry Georges samhällslycka, men på flera vägar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN
upphör ju drivkraften för kapitalbildning och industri. Men så
farligt är det väl ändå inte, om den verkligt förmögne får sätta till en
ganska hög procent, han har dock tillräckligt kvar, och erhåller alltid
tillräcklig uppmuntran. Man må bara komplettera den progressiva
skatten med ett väl tilltaget bevillningsfritt undantag, som också
sträcker sig till ett minimum av hem och jord.
Om man med förmögenhetsskatten möjliggör ett sådant
bevillningsfritt avdrag för alla, och likaledes för alla villiga möjliggör ett
riskfritt förvärvande av hem och jord, så har man ju precis
förverkligat georgisternas dubbla idé. Denna georgism är bara mycket renare
och fullständigare än den ursprungliga.
Men vart pekar det med en georgism, som endast lägger skatt
på jordvärdet?
För det första torde det bli svårt att skilja det rena jordvärdet
från det under tidernas lopp uppkomna kulturvärdet, ävensom från
byggnadsvärdet. Det torde bli svårt att rättvist dra gränser mellan
de olika lägena, och att inom dessa zoner följa jordvärdets tillväxt
och tillbakagång samt dess rätta förhållande till penningvärdet för
tillfället.
För det andra har man den svåra frågan om ersättning eller
icke av det beslagtagna jordvärdet. Skall värdet utlösas av samhället,
så är ju ingenting vunnet. Skall det gradvis beslagtagas, så kunna
generationer gå, utan att det blir resultat. Och skall det beslagtagas
utan vidare, vart tar det då vägen med rättfärdigheten ?
En husman i Danmark berättade oss just, att han lagt ned
10,000 kr. i sitt lilla bruk, enligt dess värde för dagen. Skall
avkastningen av dessa 10,000 kr. beslagtagas, medan den, som lagt ned
10,000 kr. på en teater i Köpenhamn, får behålla sin avkastning,
skattefritt till och med? Detta går icke ihop.
Om någon säljer en byggnad, som till följd av
byggnadsmateria-lemas och arbetslönernas stegring fyrdubblats i värde, skulle han
då få behålla denna förtjänst, men icke förtjänsten på själva
tomtvärdet? Riktigare måtte väl vara att i båda fallen taga lämplig
skatt på värdestegringen, när försäljning äger rum, liksom man ju
också kan följa vinstgivande hyresstegring med skatt.
Vad skulle det bli för tillvaro, om jordbrukaren och
egnahems-byggaren hade att periodvis vänta oviss och ökad uppskattning bara
för lägets skull? Den sortens jordupplåtelser ha vi haft nog av i
Sverige. Ängslan för hög uppskattning skulle förlama allt. Och
skulle jag för en period ha gynnats med för låg uppskattning, vad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
