Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till Ala vo och vidare söderut till Tammerfors och Tavastehus, h vilken väg
ända tills järnvägen öppnades för trafik var den förnämsta
kommunikationsleden till landots mellersta och södra dolar. Angående denna vägs
södra del lämnas upplysningar sid. 184; den norra delen åter från Lappo
till Nykarleby löper till stor del jämsides med järnvägen och behandlas
nedan IX, C, 1. En annan väggron är från Lappo dragon söderut till
östermyra och därifrån vidare uppför Kyro älfdal genom Ilmola, Kurikka
och Kauhajoki socknar och vidare västerut till Lappfjärd, där don
samman-går med den of van b. berörda strandvägen.
Från Ostermyra (sid. 184) går vägen dels genom
skogsterräng dels öfver stora mossodlingar åt sydväst
till K’/ro alf, som öfverskrides och därefter följes på den
västra sidan genom en synnerligen välodlad trakt till
Ilmola sockens kyrka, 18 km.
llmola socken är den såväl rikast befolkade, som bäst bebygda och
odlade bland Österbottens socknar. Herregårdarna, ott tiotal till antalet,
kunna öfverhufvud blott på sina trädplanteringar skiljas från de ståtliga
bondgårdarna, hvilkas ogaro ännu icke lärt att uppskatta detta kulturbehof.
Bland llmola sockens industriela alster hafva do där tillverkade åkdonen
en icke ringa spridning; ännu mera kända Hro de vackra »llmola ryorna*,
hvilka kunna fås på boställning. — Könm, hvars ogaro under mor Un ott
århundrade utvecklat en mycket fraraståondo och mångsidig verksamhet i
metallindustri, isynnerhet urmakeriet, består nu af två väl bygda hctnmnn,
hvilkas innehafvsro icke besitta någon mekanisk färdighet. — llmola gamla
träkyrka har en vacker altartafla af A. Såltin. Kristi uppenbarelse för
Maria Magdalena, och i sakristian en äldre, osignorad, 1766 förärad talla,
föreställande korsfästelsen. Kyrkans tak och väggar hade Mikael Toppelius
1780 dekorerat med framställningar ur bibliska historien, men bilderna
öfver-målades vid en reparation 1835. — På platsen för don förra kyrkan är
upprest en tafla, innehållande on borättelse om llmola första kyrkas invigning
1516 af biskop Arvid Kurck samt den andras uppförande 1*638 och
nedrif-ning of ter den nuvarandes invigning 1766. Bland minnesvärdarna på
kyrkogården, do flesta resta öfver socknens vordne kyrkoherdar, finnes en af år
1808 Öfver ryske generalen Lobanow.
Vid Santamori i llmola ådal stod under klubbekrigot don 24 februari
1597 ett slag mollan Klas Fleming och de österbottnisko klubbemäimen,
hviikas makt här i grund krossades.
Vägen fortsättes i den väl odlade älfdalen till
Kurikka kyrka, 16 km, uppförd af tegel 1847, altartafla af
Blackstadius.
Vid kyrkan förgrenar sig en i seklets början bygd, men såsom stig
eller ridväg mycket gammal landsväg åt sydost till Jalasjärvi, 30 km, där
Gustaf II Adolf enligt en anteckning i kyrkoarkivet hvilat on natt på
Jokipii hemman, troligen på vinterresa genom Parkano, dit landsvägen
fortsattes först åren 1858—67. Den ursprungliga stigen, hvars spår, ställvis
under benämningen »Karkun kirkkotio», kunna förföljas gonom flere
socknar, bemedlade en gång förbindelsen mellan Tavastkyro och dess kolonier
vid Kyro älfs mynning.
Genom enahanda byggd fortsättes till Kauhajoki
sockens kyrkoby, 30 km. Lämningar af tjärdalar
(Kyröläisten tervahautoja) vittna om landskapets beskaffenhet
i gångna tider, da ett ordnadt jordbruk ännu icke nått
så nögt i älfdalen. På denna sträcka passeras Knuuttila
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
