Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är med orden breda, smida, sprida, lyda, pryda, råda, kläda, träda, blöda, göda o. 8. v. — De,
som slnta på ra, bortkasta ofta o i pres. sing. i stället för att tillägga er, så att styr, bär, begär,
gör, förstör ra. fl. skrifvas hellre än styrer, bärer o. s. v., tåla skrifves tål i st. f. tåler o. s. v„
om icke ämnets högtidlighet möjligtvis fordrar större utförlighet i uttrycken. — De, som i pass.
particip, sluta på d efter konsonant, höra hit och slutas således i imperf. med de och icke te,.
t. ex. anbefalde, uppfylde, beskylde, förmälde, begärde o. s. v., men icke anbefalte, begärte o. s. v.
Tredje konjugationen. (Ex. verbet Akai)
Passivum.
Indikativus. Konjunktivus.
Presens. Imperf. Presens. Imperf.
Sing. Åkas. Aktes. Åkes. Åktes.
Plur. Åkas. Åktes. Åkes. Aktes.
Åkens. Åktens. Åkens. Aktens.
Supinum. Infinitivus. Optativus.
Akts. Åkas. Åkes!
Imperativas. Participium.
Åks! Akad. Åkadt.
Åkoms! Åkens! Åkade. Åkades..
Så böjas orden: bleka, leka, smeka, steka, gifta, klippa, mista, rycka, tycka, byka,
krympa, bryna, hysa, lysa, blåsa, bräcka, kränka, märka, röka, köpa, stöpa, slösa m. fl.
Bland hit hörande deponentier äro: smekas, förlikas, ryckas, tyckas, synas, kyssas, kräkas,
täckas, klösas, stötas. — Anomaler äro: bringa—bragte, sätta—satte. — Defektiva äro: må och måste.
De hit hörande verber, som i infinit. sluta på ta, fördubbla sitt t uti imperf., sup. och pass.
particip., t, ex. möta—mötte—mött—möttes; så äfven byta, träta, väta, blöta, höta, nöta, stöta m. fl.
Eu del verber, som rätteligen höra till första konjugationen, blifva ofta i. umgängesspråket
äfvensom i vers^ sammandragna till ändelseform efter tredje; man säger i. ex. han betalte summan,
boken är utlånt, i stället för betalade, utlånad; men sådana hopdragningar skulle ofta bli
otjen-liga i en vårdad, obunden stil, och det komme att förråda stor vårdslöshet eller ock okunnighet
att skrifva t. ex. hän frågte, svarte, lofte, lette, felte, smakte, beklagte, i stället för frågade o. s. v.;
jag har frågt, loft, nekt, rakt, lett-, i st. i. frågat o. s. v.; han blef släpt, nekt, råkt, i st. f. släpad o. s. v.
Fjerde konjugationen. (Ex. verbet Strö.)
Aktivum.
Indikativus. Konjunktivus. Presens. Imperf. Presens. Imperf.
Sing. Strör. Strödde. Strö. Strödde. ! Plur. Strö. Strödde. Strö. Strödde.
Strön. Strödden. Strön. Strödden. Supinum. Infinitivus. Optativus.
Strött. Strö. Strö. Imperativus. Participium. Strö! Ströende. Ströom! Strön! Ströendes.
Passivum. Indikativus. Konjunktivus. Presens. Iinperf. Presens. Imperf. Sing. Strös. Ströddes. Strös. Ströddes. Plur. Strös. Ströddes. Strös. Ströddes. Ströns. Ströddens. Ströns. Ströddens.. Supinum. Infmitivus. Optativus. Strötts. Strös. Strös! Imperativus. Participium Strös! Strödd. Strödt. Ströoms! Ströns! Strödde. Ströddes.
Så böjas orden ske, te, bo, glo, gno, gro, ro, sko, tro, bry, fly, gny, gry, sky, spy,
sy, flå, försmå, klå, nå, spå, så, jemte hopsättningarne bete, förmå, undfly m. fl.
Deponens är hithörande verbet brås, och anomala äro orden le—log, dö—dog.
Tvenne omständigheter skilja denna konjugation från de föregående; den första är att orden
icke sluta på a i infinitivus, utan stå liksom i imperativus med stammen naken, slutande på
någon annan vokal; den andra är, att aktiva participium icke har ändeisen ande, utan ende.
Uti några få verber, tillhörande de föregående konjugationcrna, der ordets stam slutar på vokal,,
har en konsonant instuckits före inlinitivets a, t. ex. roga, snöga (af ro, snö). Detta
konsonant-tillägg är alldeles oegentligt samt har också börjat utträngas; man bör således skrifva: roa, snöa.
Femte konjugationen.
Eörsta klassen: Vokalförändring i imperfektum. (Ex. verbet Taga.)
Aktivum. Passivum.
Indikativus. Konjunktivus. Indikativus. Konjunktivus.
Presens. Imperf. Presens. Imperf. Presens. Imperf. Presens. Imperf.
Sing. Tager. Tog. Tage. Toge. Sing. Tagas. Togs. Tages. Togs.
Plur. Taga. Togo. Tage. Toge. Hur. Tagas. Togos. Tages. Toges.
Tagen. Togen. Tagen. Togen. ! Tagens. Togens. Tagens. Togens.
Akti vum. Passivum.
Indilcativus. Konjunktivus. Indikatiims. Konjunktivus.
Presens. Imperf. Presens. Imperf. Presens. Imperf. Presens. Imperf.
Sing. Aker. Åkte. Ake. Akte. Sing. Åkas. Aktes. Åkes. Åktes.
Piur. Aka. Akte. Ake. Åkte. Piur. Åkas. Åktes. Åkes. Aktes.
Åken. Akten. Åken. Åkten. Åkens. Åktens. Åkens. Aktens.
g2 i- i Infnitivus. Optativus. Supinum. Infinitivm. Optativus.
Akt. Aka. Ake! Akts. Åkas. Åkes!
Imperativns. Participium. Imperativas. Participium.
Ak! Åkande. Åks! Akad. Åkadt.
Akom! Åken! Åkandes. Akoms! Åkens! Åkade. Åkades..
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
