Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
at venster så många nollor, som äro behöfliga. Finnas flere decimaler i divisorn
än i dividenden, eller är divisorns hela sifferantal större än dividendens, så
tillläggas, innan division börjas, åt höger i dividenden så många nollor, som i
livil-ketdera ’fallet som ^lelst äro för uträkningens verkställande nödiga. Dessa nollor
bestämma sedan antalet af siffrorna i qvotens decimaler.
Skulle divisionen ej gå jemt upp, utan rest fortfarande uppstå, förhålles dermed som förut
är sagdi, nemligen att upphöra med räkningen när högst 5 decimaler erhållits.
Öfningsexempel: 8,372:3,22 = 2,6. 0,6:48 = 0,0125. 1:0,045 = 22,2222...
Genvägsregel vid decimalbråks division: Om divisorn är 10 eller någon af
dess produkter med sig sjelf (100, 1000 o. s. v.) så behöfs ej annat än att med
ett komma afskära så många siffror i dividenden, som nollor finnas i divisorn, då
dividenden genast är sjelf förvandlad till qvot, utan någon vidare skrifning.
Finnas decimaler förut i dividenden, så ökas deras antal genom afskäring åt venster af så
många siffror af de hela talen, som nollor finnas i dividenden, t. ex. 192,34 divideradt med 100
blir 1,9234. Finnes icke tillräckligt med siffror i dividenden, tilläggas åt venster så många nollor,
att decimalerna bli fulltaliga och en nolla dessutom kommer i det hela talets rum; t. ex. 2,3 skall
divideras med 1C00, så skrifves det 0,023.
Om divisorn är 0,1 eller någon af dess produkter med sig sjelf (0,01, 0,001, 0,0001 o. s. v.)
så flyttas decimalkommat så många siffror åt höger, som divisorn har decimaler.
Öfningsexempel; 62,3 54 : 0,01 =6235,4. 179,8 : 0,0 01 =179800
Hittills ha endast behandlats siffror, hela eller brutna, utan att någon fråga
varit om annan betydelse af dessa än den de sinsemellan egt. Ku öfverga vi
till läran om sättet att till nytta och fördel i allmänna lifvet använda sådana och
hvad om deras behandling blifvit anfordt. Eör den, som lagt sig vinning om att
grundligt inhemta hvad i det föregående blifvit sagdt och genom öfning förskaffat
sig färdighet i dess olika grenars utförande, skall det bli lätt att inhemta det
följande, hvarvid föga annat behöfs för hvarje frågas ofelbara svar än talens
riktiga uppställning. Som här hvarje fråga kommer att innefatta slag eller sorter
af ämnen, dels lika och dels olika, och dessas proportioner såväl inom sig sjelfva
som mot livarandra, blir nödigt att först lära känna dessa ämnen till namn och
proportionernas beskaffenhet, hvarför här förutskickas följande
Retiuhtions-fabeiier.
Hvarje storhet, af hvad sort och beskaffenhet den än må vara, innefattar
alltid ett visst slags mått, och man skulle derför, utan att fela mot det rätta,
kunna säga t. ex. myntmått, längdmått, tidmått, rymdmått, tyngdmått o. s. v. För
enkelhetens och redighetens skull begagna vi likväl ordet mått endast för längder
och ytor, och kunna derigenom innefatta alla förekommande sorter storheter under
fyra benämningar, nemligen mynt, mått, mål eller rymdmått och vigt.
Med mynt förstå vi här penningar, efter hvilka allting annat kan värderas; mått är sättet att
bestämma längders och ytors storlek; till ytors mrtuing begagnas s. k. qvadratmått, hvarmed menas
fyrkantiga rutor af lika längd och bredd, t. ex. 1 qvadratfot = l fot lång och 1 fot bred o. s. v.;
mål heter mätningssättet af så att säga rinnande varor, torra och våta; härtill användes s. k.
ku-bikmått, hvarmed förstås en tärningsformig rymd af samma längd, bredd och djup; vigt är
bestämmandet af sakers tyngd. Härtill kommer tidräkning samt stycketalsräkning.
Det nu gällaude myntsystemet är gemensamt för Sverige, Norge och Danmark enligt
myntkonventionen af d. 18 dec. 1872, hvilken konvention Norge dock för sin del ej biträdde förr än
år 1875. I Sverige utfärdades kungl. maj:ts förordning derom d. 20 maj 1873.
Mått-, mål- och vigtsystemen äro af tvenne slag, nemligen dels det af rikets ständer år 1854
antagna, hvilket vid 1888 års utgång upphör att vara lagligt gällande, och dels det af 1875 års
riksdag med en del förändringar antagna franska metersystemet, hvilket får begagnas i allmänna
rörelsen f. o. m. 1879 och som f. o. m. ingången af 1889 är det enda lagligt gällande^
Kungi. maj:t8 förordning rörande det förra systemet är utfärdad d. 31 jan. 1855 och.
rörande det senare d. 22 nov. 1878.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
