Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oftast förekommande); 2:o) då räntan, procenten och tiden äro bekanta, men
kapitalet sökes; 3:o) då kapitalet, räntan och tiden äro bekanta, men procenten
sökes; 4:o) då kapitalet, räntan och procenten äro bekanta, men tiden sökes.
Uträkningen sker med regula de tri, enkel, i de frågor, der ingen tid förekommer,
och sammansatt, då tid äfven i beräkningen ingår. I förra fallet kunna
naturligtvis endast tre frågor förekomma, med följande uträkningssätt, nämligen:
1. Då räntan sökes: multiplicera kapitalet med procenten och dividera
produkten med 100. Qvoten är den sökta räntan, af samma sort som kapitalet.
2. Då kapitalet sökes: multiplicera räntan med 100 och dividera produkten
med procenten. Qvoten är kapitalet, af samma sort som räntan.
3. Då procenten sökas: multiplicera räntan med 100, och dividera produkten
med kapitalet. Qvoten är procenten. (Obs. Kapital och ränta skola under
räkningen vara satta i samma sort.)
Kär äfven tid förekommer, behandlas talen såsom sammansatt regula de tri
hvarvid 100 på 1 år betraktas såsom orsak till procenten och kapitalet med sin
tid som orsak till räntan, t. ex. hvad gör räntan på 3 år efter 5 procent på
3871 kr.? Svar: 580 kr. 65 öre.
Uppställning. Uträkning.
100 kr. . 3871 kr _ r i ,n/\ . , 3871 X 3 X 5 = 58065
1 år • 3 år ’ ° ’ 58065 : 100 = 580 kr. 65 öre.
Vid talet 100, som alltid i denna räkning ingår, erinras ora hvad förut vid afhandlingen
om decimalräkning är sagdt rörande lättheten af detta tals användande; multiplikation sker genom
att öka det gifna talet med två nollor, och division genom att med ett streck derifrån afskfira
två siffror, då de till venster derom stående äro hela tal och de begge siffrorna hundradelar.
Obs. Med tid förstås här öfverallt år, och alltså måste ifrågakommande
månader och dagar göras till bråk af år, och en sådan fråga behandlas som vid
bråkräkning är lärdt. Uti alla sådana frågor räknas ett år till 12 månader och
en månad till 30 dagar, alltså ett år till 360 dagar; men om veckor ifrågakomma,
då räknas 4 veckor i månaden och 13 månader (52 veckor) på ett år.
Förekomma flere sorter i kapital- eller räntetalen, t. ex. kr. och öre, år,
månader och dagar, är det i de flesta fall lättast att bringa dessa till bråk af
största sorten och behandla det hela genom bråkräkning.
1 hvilketdera som helst af anförde fall kan man äfven före operationen
reducera tiden till minsta sort, dock iakttages, att om tiden för kapitalet
reduceras, skall äfven räntan för 100 beräknas efter samma sorts tid, d. v. s. att om
tiden är månader, så uppskrifves 100 och 12 månader såsom första orsaken;
är den veckor, blir det 100 på 52 veckor; är den dagar blir det 100 på 360
dagar.
Tidlängden, för hvilken ränta bör räknas, erhälles genom att subtrahera den tid, då ett lån
1873 4 m. 25 d. erhölls, från den, då detsamma återbetalas (se sorträkning sid. 89);
1870 7 » 4 » t. ex. ett lån är emottaget den 4 Augusti 1870 och återbetalas den 25
2 år 9 m. 21 <L Maj 1873, det har alltså innehafts i 2 år 9 månader och 21 dagar.
Om ett erhållet lån icke återbetalas på ee gång, utan i mindre summor på olika tider, bör
uträkning ske vid hvarje afbetalning; den upplupna räntan afräknas å betalningssumman, och
resten af kapitalet anses som nytt lån, för hvilket ränta från afbetalningsdagen beräknas.
Att taga ränta på ränta vill säga, att sedan ett kapital en viss tid stått ute på lån, den
under denna tid upplupna räntan lägges till sjelfva kapitalet och hela summan auses för ett nytt
kapital, hvarå sedan ränta räknas. Tiden för räntans läggande till kapitalet beror på
öfverens-kommelse; ju kortare denna är, desto oftare förstoras kapitalet, och ^u större blir följaktligen
beräkningen af ränta på ränta.
Ofningsexempél för åtskilliga slag af intresseräkning:
Hvad gör räntan för 945 kr. på 5 månader å 6 procent?
Svar: 23 kr. 62£ öre.
Huru stort bör kapitalet vara, för att efter 3 procent på 2 år och 6
månader få 750 kr. i ränta? Svar 10,000 kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
