Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
både lättast ocli säkrast att indela det hela i mindre lotter och sedan bestämma
huru många sådana hvar och en tillkommer. T. ex. en moder, 2 söner och 3
döttrar skola dela 5,000 kr., deraf modern skall ha dubbelt emot sönerna och
sönerna dubbelt emot döttrarna, huru mycket tillkommer hvardera?
Svar: modern får 1,818^, sönerna 909^, och döttrarna 454^-kr. hvardera.
3 döttrar 1 del hvardera 3 delar. Om totalsumman divideras med 11, så visar qvoten
2 söner 2 delar hvardera 4 » storleken nf hvarje del, och då man vet huru många delar
Modern 4 delar....... 4 » hvar och en tillkommer, är den summa personen erhåller
Tillsammans 11 på samma gång gifven.
En mästare, en gesäll och en handtlangare ackordera om ett arbete för 300
kr., deraf får handtlangaren hälften mot gesällen och gesällen hälften mot
mästaren; huru mycket erhåller hvardera?
Svar: mästaren 171 gesällen 85f och handtlangaren 421 kr.
Pröfning af all slags skiftes- eller delningsräkning består deri, att de funna
delarne adderas tillsammans, då deras summa måste bli lika med det hela.
Äelaltiiufistevminers rettuhiio»*. Detta räknesätt användes vid
sådana tillfällen, då flere penningesummor skola erläggas på olika tider, antingen
utan räntor, med räntor efter lika procent för alla eller efter olika procent för
hvarje särskild summa, och man vill genom förändring af betalningsterminerna
häfva dylika öfverenskommelser, med bibehållande af betingade fördelar för både
fordringsegare och gäldenär; eller då man på samma vilkor vill förändra en
gifven betalningstermin till flere.
A. är skyldig 900 kr., hvaraf 400 skola betalas om 4 månader och resten
om 8 månader, men han vill betala hela summan på en gång; när bör det ske?
400 X 4 = 1600 Multiplicera hvarje summa med sin tid, 400 kr. med 4 månader
500 X 8 = 4000 och kr. med 8 månader; addera hvar för sig kapitalen och
–––––––––-— produkterna och dividera produkternas summa med kapitalens; qvo-
900 )ob00(6§ ten blir tiden, af samma sort som den gifna d. v. s. här månader.
Då antingen ingen ränta är bestämd, eller denna är öfverallt efter samma procent, behöfver
den icke ingå i räkningen, såsom icke inverkande till någon förändring af tiden; men är procenten
olika för vissa summor, måste den intagas i beräkningen, hvilken då sker som följer:
En egendom är köpt, för hvilken af återstående köpeskilling, 1,300 kr., 400
kr. skola betalas om 3 månader med 5 procents ränta, och återstoden, 900 kr.
om 8 månader med 6 procent. Om dessa på en gång betalas, efter huru lång
tid bör detta ske?
400 X 5 = 2000 X 3 = 6000 Multiplicera först hvardera kapitalet med sin
900 X 6 = 5400 X 8 = 43200 procent, sedan produkterna med hvar sin tid,
–––––––––––––-—–––- addera produkterna hvar för sig, tag summan
i 400 )49200(G$$- af den första till divisor, den andra till dividend,
så fås svaret i qvoten.
Att dela en bestämd betalningstid: Om D. är skyldig 1,500 kr. att betalas
om 8 månader, utan ränta, men afbetalar om 3 månader 900 kr. mot vilkor att
få så mycket längre anstånd med resten; när böra återstående 600 kr. betalas ?
1500 X 8 = 12000 Hnfvudstoden och afbetalningen multipliceras med hvar sin
900 X 3 = 2700 tid, afbetalningen subtraheras från hnfvndsumman, och af de
––7 –––—- j blifvande resterna divideras produkternas med kapitalens, då
bOO )9300(15£ qvoten lemnar det sökta svaret.
Efter vanligt bruk borde D. erhålla så stort afdrag, som motsvarar räntan för 900 kr. på 5
månader; men han sätter mera värde på att för sin rörelse få behålla penningarne längre tid.
Obs. Tiden, som här öfverallt är utsatt i månader, kan antagas i hvad sort som helst, år,
veckor eller dagar; ty samma sort som frågan är blir ock svaret.
ÆtligaHonsriitining. Så kallas sättet att upplösa sådana frågor, som
uppkomma då två eller flere materiali er af olika värde sammanblandas eller
hopsmältas till en massa. En blandad vara måste vara bättre än den sämsta, men
sämre än den bästa, och dess värde benämnes medelvärde; dettas finnande är hvad
här är i fråga. Antingen är de olika varornas mängd bekant och deras
medelpris sökes, eller ock är medelpriset bestämdt och mängden sökes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
