- Project Runeberg -  Den kunskapsrike skolmästaren. Handbok i nyttiga kunskaper (Ny uppl.) /
99

(1882) [MARC] Author: Carl Jacob Rossander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Alla vid regula de tri anförda öfningsexempel kunna äfven begagnas till öfning i kedje- eller
länkräkning; hvilkendera uppställningen som vid en fråga skall användas bör ej bli svårt att
bestämma; den här sist anförda frågan t. ex. har ej något ensamt slag, som motsvarar det sökta,
ty dagarnes antal äro beroende icke allenast af antalet personer, utan äfven af arbetets mängd,
stycken, längd och bredd, och Vedjenppställning kan sålunda ej ske.

S firs kittla »’tik ne fr tig or.

liotagsrtikning. Då två eller liere personer förena sig om drifvande
af någon näringsrörelse, vare sig liandel, fabrik, handtverk, jord- eller bergsbruk,
eller hvad det eljest må heta, kallar man en sådan förening $tt bolag. Om vid
ett sådant bolags bildande alla deltagare varit lika, behöfvas inga särskilda
räkningssatt vid inträffande upplösning eller inventering, ty om den gifna
summan af vinst eller förlust divideras med personernas antal, visar qvoten hvars
och ens andel; samma förhållande är då rörelsen är stäld på aktier (bestämda
delar); då hvarje akties andel är gifven, känner ock hvar person sin, då han
vet huru många aktier han eger. Ha deremot olika insättningar gjorts, utan
aktieberäkning, fordrar äfven rättvisan att hvar och en tillerkännes del i vinsten
eller förlusten i mån af hvad han på företaget vågat. Beräkningen af dylika
fall är hvad som här är i fråga och förekommer både enkel och sammansatt.

jEnkel bolagsräkning. Tre personer, A., B. och C. liafva ingått bolag, deruti
A. insatt 750 kr., B. 680 kr. och C. 920 kr.; efter viss tids förlopp finnes en
vinst af 450 kr., den de besluta dela; huru mycket far hvardera?

2.350 = 1431« kr.

2.350 = 130^ “

2.350 = 176?8t “

Först adderas alla
insatser tillsammans;
derefter multipliceras
hvarje insats för sig
med den gemensamma
qvoten för hvar och en inne-

A 750 450 X 750 = 337,500

B 680 450 X 680 = 306,000

C 920 450 X 920 = 414,000

8:a 2,350

vinsten och produkten divideras med alla insatsernas totalsumma,
håller det sökta svaret.

Sammansatt bolagsräkning. Denna skiljer sig från föregående endast deruti,
att två eller flere tal äro gifna, som gemensamt bestämma storleken af hvarje

lott. T. ex. två personer, A och B, ingå bolag på 4 år. A insätter vid början
2,000 kr. och 8 månader derefter ånyo 1,000 kr.; B insätter genast 5,500 kr.,
men 16 månader derefter återtager han 1,500 kr.; vid de 4 årens slut är vinsten
3,400 kr.; huru stor blir hvarderas lott häraf?

A 48 X 20 = 960 B 48 X 55 = 2640 1,360

40 x 10 = 400 32 X 15 = 480 2,160

Best 2160
34

Summa 1360.

* 34

3520)4624000(1313 T7r kr.
Öfningsexempel; Tre personer

3,520

Emedan alla gifna
tal sluta på 00, kunna
dessa under
operationen uteslutas, men
måste likväl upptagas
i sista dividenden.

3520)7344000(2086 fT kr.
ega ett fartyg, A har deri J, B £ och C -jAj.
Bartyget undergår en reparation, för hvilken kostnaden stiger till 720 kr. 60 öre;
huru mycket bör hvardera tillskjuta?

Svar: A 240 kr. 20 öre, B 180 kr. 15 öre och C 300 kr. 25 öre.

Vill man undvika bråkräkning, så kan man göra bråken liknämniga samt sedan använda
täljarne som multiplikatorer och nämnaren till divisor.

A och B hyra betet på en äng för 36 kr.; A ditsläpper 23 hästar på 27
dagar, och B. 21 hästar på 39 dagar; huru mycket bör hvar och en betala?

Svar: A 15 kr. 524 öre och B 20 kr. 474 öre.

Skiftesräkning. Denna är hufvudsakligen densamma som föregående,
och enda skilnaden består deri, att här endast är fråga om att dela hvad som
finnes gifvet, då bolag afser hvad lagen kallar “afla“ gods. Vid all delning, vare
sig af arf eller annat, löst eller fast, måste förut vara bestämdt huru stor lott
hvar och en delegare bör erhålla. Då dessa äro olika, är det i de flesta fall

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:54:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rcskol3/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free