Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
botten; alla dessa äro högst obetydliga mot dem, som finnas i andra länder, många hvarken
odlade eller bebodda af andra än vilda djur. De s. k. stepperna i Asien äro beväxta med låga
buskar och gräs, der flera folkslag draga omkring med sina boskapshjordar; det öfversta af jorden
är der så salt, att hvita saltet vittrar ut på marken. I Norra Amerika äro de stora slätterna
beväxta antingen med grof skog eller också med högt gräs, och då kallas de prärier; der beta
otaliga vilda bufflar, hästar och många andra djur. Omkring de stora floderna i Södra Amerika
ligga de slätter, som kallas savanner, lanos eller pampas, livilka intaga omkring 7,000
qvadrat-mil, eller nära dubbelt så stor rymd, som hela Sverige. Den största slätt på jorden är Sahara
i Afrika, som beräknas vara 1,100 mil lång och 30 till 40 mil bred, och utgöre8 af en nästan
oafbruten sandöken, der sanden drifves omkring af blåsten liksom snö och bildar stora drifvor.
Här och der finnas oaser, somliga helt små, andra utgöra hela konungariken; en sådan kan likväl
öfversvämmas af flygsand och förstöras. Flygsandsfält, ehuru jemförelsevis små, finnas äfven i
vårt land, på några ställen i Skåne, i södra Halland, på Gotlands norra udde och på Veuerns
södra strand i Vestergötland. 1 Frankrike finnas flygsandsfält, der likväl här och der ljung och
andra växter kunna trifvas; der bo menniskor som föda sig med fårafvel och strumpstickning.
Sanden är så djup mellan byarne, att de måste binda sex fots höga styltor under fotterna då de
gå ut i något ärende. Sedda på afstånd mot den blå himmelen, då de sålunda komma gående,
likna de låDgbenta spindlar på en fönsterruta.
Sjöar. Den största insjö på jorden är Kaspiska hafvet; benämningen haf
har den fått för sin storlek, men den har intet synligt sammanhang med
verlds-hafvet. Yi anföra här några af jordens större insjöar, med den yta de intaga:
Kaspiska Hafvet, i Europa och Asien 8,000 (_]-mil.
Aral, i Tatariet (Asien).............2,000
Michigan, i Norra Amerika .... 1,140
Bajkal, i Sibirien (Asien)............ 840
Erie, i Norra Amerika................. 515
Ontario, d:o ....................... 275
Ladoga, i Ryssland................... 300 □-mil.
Merim, i Brasilien (Södra Amerika) 180 »
Venern, i Sverige.....................100 >»
Vettern, d:o.......................... 34 »
Mälaren, d:o........................... 22 »
Hjelmaren, d:o.......................... 9 «
Vattenfait. Det mest namnkunniga bland sådana är Niagara, mellan
sjöarne Erie och Ontario i Norra Amerika; sin märkvärdighet har detta i
anseende till sin skapnad och den ofantliga vattenmassa der nedströmmar, men till
den lodräta höjden, är det likväl icke det största. Då man talar om
vattenfall brukar vanligen den, som ej sett större sådana, förestäUa sig blott en enda
brant, utför hvilken vattnet nedstörtar, men sa är förhållandet endast på några
få ställen. Merendels finnas flera afsatser efter hvarandra, såsom förhållandet är
t. ex. vid Trollhättan, och dessäs sammanräknade höjd är den. som för fallet
uppgifves. Yi anföra här några bland de största af på jorden kända vattenfall,
med deras höjd beräknad i svenskt mått:
Bogota, i Södra Amerika................. 900 fot. i Niagara, i Norra Amerika . . . omkring 160 fot.
Staubbach, i Schweiz.................... 540 » i Trollhättan, i Sverige (Vestergötland) .112 »
Verlino, i Italien...................... 300 » ; Tännforsen, i Sverige (Jemtland). . . . 100 »
Många flere märkvärdigheter fiunas väl på jordytan, men tillhöra rätteligen andra
vetenskapsgrenar. Så t. ex. upptaga naturvetenskaperna (naturläran och naturhistorien) hvad som rör
vatten, luft, ljus och värme med dera:, fenomen, djur, växter, stenarter och metaller, jemte andra
naturprodukter m. m.; länders beskaffenhet, sjöars, floders, källors och andra vattensamlingars
be-skrifning, med mera dylikt, är en gren af geografien, o. s. v. Så väl hvad här i förbigående
blifvit nämndt om dessa saker, som andra dermed beslägtade, komma länge fram att på hvar
sina ställen närmare afhandlas.
De bergformationer, som finnas på jorden, livilka enligt hvad förut är nämndt
tillkommit på olika tider, indelas i afseende på ursprung och bildningssätt i tre
stora klasser, som blifvit kallade plutoniska, af Pluto, underjordens gud,
neptu-niska, af Neptun, vattnets gud, vulkaniska, af Yulkan, eldens gud. — Med
afseende på tiden för deras tillkomst indelas de uti primitiva eller ur-for mationen,
primära, sekundära, tertiära och qvartära formationerna.
Berg-arter och sten-arter äro väl i grunden detsamma, ty alla stenar utgöra lösa stycken
af berg; men man brukar likväl dessa uttryck i olika meningar. Stenart kallas hvarje sten eller
del af en sådan, som är alltigenom så lika, att ingen skilnad kan upptäckas i dess minsta delar:
om en sådan i brottet visar släta sidor och skarpa kanter, kallas han kristallisk. En bergart
deremot består af flere jtenarter, blandade med hvarandra i större eller mindre korn. — Aldre
skriftställare hafva anfört uttrycken »bergarter« och »jordarter» såsom olika ämnen; men då öfver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
