- Project Runeberg -  Den kunskapsrike skolmästaren. Handbok i nyttiga kunskaper (Ny uppl.) /
187

(1882) [MARC] Author: Carl Jacob Rossander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

andra färger. Skälet härtill kan vara dels luftens och skyarnes återspegling,
dels i vattnet befintliga främmande ämnen, som först i massa bli synliga. Det
är sannolikt att de hafsdolar, som kallas Röda hafvet, Svarta hafvet, Hvita
hafvet o. s. v., fått sina namn af något sådant uppkommet skimmer, fastän
ingen historisk visshet härpå finnes, och vattnet å dessa ställen har samma
utseende som i andra samlingar. På några ställen är vattnet så klart och
genomskinligt, att föremål som finnas på sjöbotten kunna synas på ända till 70 å
80 fots djup. En af do märkvärdigaste företeelser vattnet visar är det lysande
skimmer, som ofta framstår på hafsytan; än synas vid vattnets rörelser
millioner glittrande stjern or af alla storlekar framblänka och försvinna, och ett f
ram-seglande fartyg lemnar efter sig en lång ljus strimma; än tyckes hela hafvet,
så långt ögat når, stå i brand, fiskar och andra sjödjur antaga då ett eldlikt
utseende, och det är en ganska skön anblick att se dessa lågande gestalter än
långsamt än med pilens hastighet framfara i böljorna. Dessa sken uppkomma
af små djur, som till oräknelig mängd finnas i vattnet, men äro mest synliga
i mörkret och äro af alldeles samma natur som lysmaskens.

t/uft. Man säger ofta att ett rum är tomt, då der icke finnes något
synligt föremål; detta är orätt, ty den plats, på hvilken ingenting annat finnes,
kan vara uppfyld af den lätta, genomskinliga och derför för ögat osynliga kropp
som vi kalla luft. Denna omger jorden på alla sidor, liksom ett skal omkring
käraan, och kännes i blåst, äfvensom ett tydligt motstånd märkes vid en hastig
rörelse med handen eller någon annan bred yta, hvilket tydligt bevisar att
luften är en materia, som eger utsträckning och tyngd och alltså utgör en kropp.

Luften är icke, såsom fordom troddes, ett element, utan sammansatt af tiere enkla kroppar,
som alla äro genomskinliga. Dessa kunna hänföras till tvenne fr&n hvarandra skilda klasser,
oemligen gaser, hvarmed förstås sådana, som vanligen förblifva lnftformiga, samt ångor, hvilka
genom afkylning eller sammantryckning lätt kunna öfvergå till flytande form.

Atmosfer (sid. 132) eller luftkrets är benämningen på det lager af luft,
som alltid och på alla sidor omgifver jorden. Detta lagers hufvudbeståndsdelar
äro syre och qväfve, hvartill komma kol och väte. 100 delar luft innehålla
21 mått syrgas och 79 mått qväfgas: men uti denna blandning ingå på 1,000
mått 10 till 15 mått vattengas och på 10,000 mått vanligen -1 mått kolsyregas.

Luften är. som hvar och en vet, nödvändig för allt lif, äfvensom för brinnande eld och den
nämnda blandningen af olika lnftarler är den för begge delarne tjenligaste. Vid inandning
kommer lnften till lungorna, der syret stannar qvar i blodet, och vid utandningen ulg&r qväfvet jemte
inom kroppen utvecklad kolsyregas; brinnande eld verkar alldeles på samma sätt: lnftens syre
förtärcs och kolsyregas utvecklas oupphörligen, hvarför slutligen allt lif qväfves och all eld
slocknar, der icke ny luft kan tillkomma. Om ren syrgas inandas, verkar den så starkt på
lifsorga-nerna, att deri uppkommer ett slags feberhetta, som angriper och snart förstör hela kroppen;
inandas ren qväfgas, så uppkommer den känsla, som man kallar »brist på luft», hvaraf qväfning
följer. Ett enda andetag af ren kolsyregas dödar genast, och af allt detta förklaras den för
helsa och lif skadliga egenskapen uti os af brinnande kol, harts, olja, talg m. m., dervid sådan
gas utvecklas, äfvensom nödvändigheten af tillräcklig luftvexling uti ruin, der mänga meuniskor
andas och flere ljus briuua. Qväfgas kan ej underhålla eld, kolsyregas släcker den genast,
hvar-emot syrgas befordrar förbränning så häftigt, att om en i ändan glödgad eller med en påtänd
fnöskbit försedd jerntråd nedstickes i en flaska med syrgas, så antändes jernet och smälter som
vatten, med ett starkt, lysande sken. De häftiga verkningarna af syrgaseu synes qväfgasen vara
tillkommen för att moderera, och proportionen emellan dessa båda är lika öfvernllt i atmosferen
samt utgör hufvudbeståndsdelen i den luftocean, uti hvilken vi röras liksom tiskarne i vattnet.

Förmultning och förruttnelse af växt- och djuräinnen är äfven ett slags förbränning, hvars
betta ej sällan är märkbar, t. ex. i en gödselhög; härvid upptages äfven syre ur lnften och
kolsyra utvecklas; genom sådana och andra utdunstningar finnas i luften stundom främmande ångor
och gaser, ofta för oss märkbara genom lukten, hvilka dock uf luftens rörelser bortblandas och
efter hand försvinna. Det kunde synas som att luftens syre, så nödvändigt för lif och eld, skulle
förminskas och det dödande kolet slutligen taga öfverhand, då man tänker på den mängd djur
som upptaga syre och afgifva kol, under lifvet medelst andedrägten och efter döden genom
förruttnelse, jemte den ofantliga massa växtämnen, som vid förmultning eller omedelbar förbränning
medföra samma verkningar. Här framställer vetenskapen ett af de mest talande bevisen på den
oändliga och outgrundliga vishet, som ordnat och uppehåller hela skapelsen; en motsatt verksamhet
finnes, som hindrar de häraf möjliga följderna, och denna yttras af de lefvande växterna. Genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:54:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rcskol3/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free