Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sirocko, af spanjorerna kallad solana. blåser stundom några dagar å rad i södra Enropa;
han synes vara densamma som khatnsin, hvilken under farten öfver Medelhafvet väl förlorat något
af sin skarphet, men blifvit fuktig och ännu är tillräckligt het för att löfven på träden skrumpna
tillsammans och gulna, alla ömtåligare växter borttorkas och menniskor och djur förslappas.
Bnranerna, en östanvind som stundom några dagar å rad blåser i Tibet oeh äfven sträcker
sig till Ryssland, bar en så genomträngande kyla, att andedrägten fortages och menniskor och
hästar nedfalla känslolösa och dö: derjemte är han 3å torr, att kistor och koffertar af mahogny,
som motstått de heta vindarne i söderländerna, här sönderspricka. Äfven de mest härdade ryssar
hålla sig gerna inne under dessa vindar, vid hvilka fåglarne ofta falla döda ur luften.
Om uti almosferen förekommande tillfälliga företeelser, såsom skyar, lufteldar, luftsken,
skydr8g in. m., ekolo vi anställa närmare betraktelser längre fram under titel meteorologi.
IVahtr-iintHemi. De skapade ting, som väl med vissa af våra yttre
sinnen kunna uppfattas, men icke vägas eller till några rymder bestämmas, äro:.
ljud, värme, ljus, magnetism och elektricitet.
För att förklara dessas uppkomst och förlopp hafva många nitiska och djupsinniga forskare
riktat vetenskapen med rön och slutsatser, hvilka likväl ej hittills lemnat någon fullkomligt klar
och bestämd föreställning om deras natur och väsende. Den antagligaste meningen härom synes
vara att söka i den förut (sid. 132) omnämnda etern, ett ämne som icke likt materien är samladt
på vissa ställen, utan linnes i allt och öfverallt uti hela verldsrymden. Detta ämne kommer på
olika sätt uti dallring eller hastig rörelse, hvaraf uppkomma de för oss förnimbara fenomener,,
hvilka icke på annat sutt kunna förklaras. Hvad beträffar ljudet är det läogesedan bestämdt att
detta uppkommer af sådan dnllring uti luften.
Anmärkning. Ljud utgör väl intet sådant ämne, som värme och ljus, och dess
beskrif-ning tillhör egentligen läran om luften eller rättast afhandlingen om fysiken; men emedan Ijndet
har vissa egensknper lika med värme och ljas, anföras här alla dessa tre i sammanhang.
Man vet ntt bnde ljus, värmo och ljud äro starkast på den punkt der de uppkomma samt
försvagas alltmera efter som afståndet förlänges; detta ger stöd åt ofvan antydda mening, då olika
förhållanden jemförus. Om man släpper eu sten på en lugn vattenyta, så uppstå vågor, hvilka i
ringforiniga kretsar utvidga sig, under det de småningom bli allt mindre och längst bort försvinna.
Dessa vågor härledas deraf, att vatlen är en flytande kropp, hvarest en rörelse fortplantar sig åt
närliggande pnrtiklar, till dess verkan nf den kraft, som uppväckt den, upphör. Luften är mera
llytande än vatten, och etern är det i ännu högre grad. När ljudvågor uppväckas i luften och
ljus- eller värmevågor i etern, inträffa samma förhållanden, blott med den skilnad, att då
vattenvågorna utbreda sig endast horisontalt, så stiga de öfriga upp och ned och i alla riktningar. Om
två eller flere sålunda uppkomna lika stora vattenvågor träffas, så korsas de, men fortsätta hvar sin
väg, utan att störa eller hindra hvarandra, och blott om den ena är betydligt starkare, kan den
svagare blifva mindre märkbar; alldeles samma förhållanden ega rum med både ljud, ljus och
värme, naturligtvis med den skilnad i hastighet m. m., som skilda omständigheter föranleda.
fjjufl. Alla sådana bestå af ett eget slags rörelser i luften, uppkomna af
någon annan kropps skakning, men af sådan beskaffenhet, att de ej kunna
förnimmas af något annat än örat. Det gifves knappast någon kropp, som ej kan
åstadkomma något slags ljud, och deras olikhet kommer af den olika dallring
de meddela åt luften. Läran härom kallas akustik, af grekiska axro (jag hör).
Ordet ljud innefattar allt hvad som verkar på hörseln; bland benämningar på särskilda slag
af ljud äro ton, klang, smäll, skräll, knall, sus, hvin, surr, larm, huller m. fl., hvilka uttrycks
olika betydelse äro allmänt kända.
För att åstadkomma ljud fordras en viss grad af elasticitet hos den
ljudande kroppen, hvarigenom han sträfvar att återtaga den ställning han hade
innan den stöt eller strykning träffade honom, hvaraf ljudet uppkom, och det är
rörelserna härvid som meddela sig åt luften och blifva hörbara. Dessa rörelser
kunna stundom äfven synas: en spänd sträng, som knappes med fingret eller
strykes med en stråke, svänger fram och åter, hvarvid han synes liksom dubbel;
om man häller vatten i ett glas och stryker derpå, så att det ger ljud, så
synas små vågor i vattnet; om man hänger en lätt kropp, t. ex. en pappersbit
eller en flädermärgskula, på en tråd och håller den intill en ljudande klocka, så
kommer han i en hastigt svängande rörelse; om man strör fin sand på en
glas-eller metallskifva, fasthåller den på ett ställe och stryker motsatta kanten med
en fiolstråke, så gifver skifvan ett ljud och sanden råkar i en hastigt hoppande
rörelse. Hårda och spänstiga kroppar, såsom silfver, messing, stål, glas m. fl.r
gifva starkare ljud än mjuka och ej spänstiga, såsom bly, vax, läder o. s. v..
Att flytande kroppar kunna gifva ljud höres af rinnande vatten, eller när regn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
