- Project Runeberg -  Den kunskapsrike skolmästaren. Handbok i nyttiga kunskaper (Ny uppl.) /
261

(1882) [MARC] Author: Carl Jacob Rossander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

störste, jBrugden {S. maximus) blir öfver 20 alnar lång, men är mindre rofgirig
än öfrige Hajar. Den egentliga Hajen (*S’. caroharasx), i Atlantiska hafvet, anses
vara den glupskaste af alla; lian kan med lätthet afbita en menniskas arm eller
ben; säges följa skeppen för att sluka allt hvad som derifrån utkastas eller faller
i sjön. Sågftslcen (Pristis antiquoruni) liknar en haj, men har nosen utdragen
till ett långt, plattadt och benhårdt svärd, som i begge kanterna har stora och
hvassa tänder, med hvilket han anfaller och dödar äfven stora hvalar. Finnes i
Atlantiska Oceanen och Medelhafvet. Hammarhajen (Zygcena maliern) har
hufvu-det utvuxet åt två sidor, så att han med kroppen har form af en hammare med
skaft; finnes i alla haf och är mycket glupsk. — liockorna {Raja) hafva platt,
bred, fyrkantig eller rundad kropp; i Kattegat och vid Korge finnas 6 arter,
hvaribland Klorockan {Ii. clavata), som blir öfver 2 alnar lång och nära lika
bred, besatt med kiolika taggar. Spjutrockan {II. pastinaca) har i stjerten ett
med hullingar försedt spjut, som ger farliga sår. Darr-rockan {Ii. torpedo) i
Medelhafvet ger elektriska stötar då hon vidröres.

7:de Ordningen: RinglUlindte {Cyc/oslomi). Smal, ål- eller masklik kropp;
med stor rund mun på undre sidan af hufvudet. Nättingarne {Petromyzon) kallas
äfven Kejonögon, ett försvenskadt ord af tyska Keunauge, som de blifvit kallade
deraf, att de på livardera sidan hafva 7 (icke 9) i rad sittande gälöppningar,
hvilka ansetts vara ögon. Nättingen {P. fluviatilix) finnes i flera af Europas floder,
och fångas i mängd i Korrland. Pir-ålen {Myxine glutinosa), fordom räknad till
maskarne, är omkring 12 tum lång, har mjuk och slemmig kropp, men inga ögon.
Finnes i Kattegat och Kordsjön, der han gör skada på det sätt, att när andra
fiskar, t. ex. torskar, fastnat i något fiskredskap, kryper han in i dem och förtär
allt köttet, så att endast skinn och ben blifva qvar.

Lancettfislcen {Branchiostoma lubrtcum) är benämningen på ett först under
senare åren kändt sjödjur, funnet vid Bohuslän, England och Italien. Han är
det minst utbildade af alla ryggradsdjur, 2 tum lång, spetsig åt båda ändar och
nästan genomskinlig, samt utan både hufvudskål och hjerna. Han ligger mest
stilla på sjöbottnen och synes endast lefva af liafsvattnets infusionsdjur.

Andra Afdelningen: jur (Animalia articulata).

Hos dessa djur är kroppens inre mjukt, utan ben, men i stället är dess yta
fastare, hos några benhård, hos vandra så tunn och mjuk, att hon knappast är
fastare än det derunder sittande köttet. Denna yta består af flere ringar, som
äro förenade genom mjuk hud och ofta gå in uti hvarandra, så att djuret kan
ömsom hopdraga och utsträcka sig. Leddjurens käkar sitta ej såsom hos de
föregående den ena ofvanför den andra, utan bredvid hvarandra, sa att munnen
öppnar sig åt sidorna. Deras blod är kallt och hos de flesta vattenklart; hjerna
och ryggmärg saknas, men ersättas af två nervtrådar, som på baksidan genomlöpa
kroppen och på vissa ställen hafva knutformiga utvidgningar som man kallar
ganglier. Af yttre sinnen märkas tydligt syn och hörsel; att leddjuren äfven
hafva smak och lukt kan slutas deraf, att de begärligt förtära vissa saker, men
afsky andra; känseln deremot t3rckes vara mindre utvecklad. Härifrån göra likväl
vissa maskar undantag, emedan de visa ganska god känsel, men sakna alla andra
synliga sinnesverktyg.

Att hos vissa leddjur käuselsinnet är mycket underordnadt slutar man deraf, att de icke
låta störa sig i sina vanliga förrättningar ens af stympningar eller sår, af hvilka skadan eller
smärtan skulle förlama eller döda dc flesta ryggradsdjur. Ett afklippt flnghufvud t. ex. räcker
ännu ut snabeln för att suga på cn framför det lagd sockerbit, och en genomstungen insekt kan
med nålen i kroppen ännu para sig.

Leddjurens yltre skapnad är mycket olika: somliga hafva vingar och kunna
flyga, andra sakna vingar; många hafva tre par fötter, andra flere par, åter andra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:54:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rcskol3/0270.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free