Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på foglarne hafva fria käkar ock äro helt olika de förra. — Vanliga Loppan (Pulex irritans)
iir äfven allmänt känd och träffas på både däggdjur och foglar. I Amerika linnes ett litet djur,
som kallas Sandloppan (P. penelrans), som ej kan hoppa; hon kryper in nnder nnglnrne på
men-niskors tår och lägger ägg, hvilka kunna förorsaka svåra bulnader; dock är det en dikt, att af
saudloppuns bett uppkommer intlammation och kallbrand. — Hoppstjertarne äro små insekter,
som hoppa medelst sin tvåklufna stjert. Stundom kan man om våren få se mänga tusen
samlade på marken i en hög, som liknar en enda rörlig ma9sa; okunniga och vidskepliga inenniskor
anse dem dä förebåda krig och kalla dem Här-mask, ett namn som äfven tillägges större
samlingar af en art hvita mygglarver, som stundom påträffas i skogs-ängar. — Mångfotun har lång
bandlik kropp, sammansatt af hårda leder, med ett par fötter för hvarje led; träfläs under stenar,
bark o. s. v. Den springer fort och lefver af rof; en art synes ibland lysa i mörkret. I de
heta länderna linuns arter af mera än ett qvarters längd, hvilkas bett sägas vara giftiga; de som,
linnas hos oss äro alltför små för att kunna 9kada inenniskor. — Tusenfotau ser ut som en mask,!
men med många korta fötter; lefver af multnande ämnen.
Andra (6:te) Klassen: Spiistleihriik (Arachnida). Dessa hafva någon;
likhet med insekterna, men skilja sig från dem genom att hufvudet ej är åtskildt
från, titan sammanväxt med thorax, inga spröt finnas och alla sakna vingar, men
hafva åtta fötter. De undergå inga förvandlingar, utan komma fullbildade ur
ägget, utom att hos några fjerde fotparet saknas, men utväxer efteråt.
l:sta Ordningen: Spindlar (Åranect). Thorax är blott med en liten punkt
fästad vid abdomen, som i ändan har fyra vårtor, genom hvilka utdrages en vätska,
som i luften genast stelnar till trådar, livilka af särskilda arter på olika sätt
användas. Spindlame äro rofdjur, och alla hafva gift, med hvilket de döda sin
fångst; de som finnas hos oss kunna likväl icke skada någon menniska, ty deras
bett förmår ej genomtränga skinnet. Bland de märkligaste af hithörande djur äro:
Korsspindeln (Epeira diadema), Husspindéln (Agelena domestica), Hoppspindeln
(Attw), Taranteln (Lycosa tarantula), Vattenspindeln (Argyroneta aquatiea),
Fogd-spindeln (Mygcde micalaria) m. fi.
Korsspindeln vistas både ute och iuomhns, fäster sitt nät lodrätt och sitter i dess midt,
lurande på rof. — Husspindelns nät är tätare, vågrätt uppspändt merendels i någon vrå, der
han sitter bredvid nätet i en liten kammare. — Hoppspindeln väfver intet nät, utan griper sitt
rof med ett språng. — Taranteln, i Italien, är öfver en tum lång, och påstås genom sitt bett
förorsaka ett illamående, som botas genom dans efter musik, med lifliga rörelser, till dess
svett-ning och utmattning följer, samt djnp sömn, hvarur den sjuke uppvaknar frisk. Detta allt lär
vara grundlöst, och dock finnas ännu kringresande bedragare, som medföra sådana spindlar, dem
de låta bita sig, och börja sedan dansa den s. k. Tarantellan. Af samma slägte (Lycosa) finnas
många arter hos oss, och deras trådar synas ofta om sommaren, emot solskenet, dels på gräset,
dels på buskar och andra välter. Honan bär äggen med sig i en liten silke9påse. —
Vattenspindeln lefver endast i vatten, der han af silke bygger sig ett slags klocka, »om han fyller
med luft, och i hvilken han sedan vistas. — Fogelspindlarne finnas i de llesta länder inom
heta zonen, och äro de största af alla, bli 3 till 4 tum långa, sägas kunna fånga och döda till
och med småfoglar. De bita äfven menniskor, och deras bett äro farliga.
2:dra Ordningen: Skorpioner (Solifygee). Abdomen är med hela sin bredd
fästad vid thorax, och hela kroppens form har någon likhet med kräftornas. De
egentliga Skorpionerna (Scorpio) finnas blott i varma länder; de största äro 4
till o tum långa. I ändan på den 6-ledade stjerten sitter en gadd, med hvilken
de likt getingarne gifva giftiga styng. Hos oss finnes ett litet djur som kallas
Klokryparen (Chelifer), som till skapnaden liknar Skorpionen, men har ingen gadd.
Han vistas bland gamla böcker eller trävirke, i skåp och dylikt, der han jagar
insekter, som utgöra hans föda.
3:dje Ordningen: Låckdjur (Opiliones). Kroppen rundad, utan skilnad mellan
thorax och abdomen; de likna till utseendet spindlar, men hafva längre ben, och
spinna icke. Lacken (Phalangium optlio), äfven på olika orter kallad Yäggspindel
och Helga högben, ser man ofta hos oss sitta på någon vägg, der han på dagen
håller sig stilla, men om natten är i rörelse för att fånga insekter.
4:de Ordningen: Qvalster (Acari). Ingen skilnad emellan thorax och
abdomen; munnen består af en liten näbb. Bland hithörande djur äro flere arter så
små, att de knappt kunna synas utan förstoringsglas. De allmännaste bland de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
