Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Saffran är en qvarterahög växt med liljelika violetta blommor, hemma i mindre Asien, men
odlas på många andra ställen och kan växa äfven i Sverige. Den bekanta kryddan är blommornas
stift; till 1 skalp, saffran erfordras ,100,000 blommor, och derfor är den också dyr. —
Sockerröret är inhemskt i Ostindien, men odlas i de flesta varmare länder. Strået är ett rör, som kan
bli ända till 10 alnar högt och ett par tum tjockt; det innehåller ett ämne, hvaraf genom
kokning och annan beredning erhålles socker och sirap. Många andra växter innehålla äfven socker,
men för litet att kunna tillgodogöras; de enda, hvilkas behandling för sådant ändamål befunnits
lemna något större resultat, öro Sockerlönnen och Hvitbetan. — Roten af en art Svärdslilja
(Iris Jlorentina) kallas Violrot, och finnes på apoteken. — Jordmandel har ätliga rotknölar; en
härmed beslägtad vattenväxt, som träffas vild på Sicilien och i Egypten, kallad Papyrus, har
gifvit upphof åt vår benämning Papper, emedan hinnor deraf fordom brukades att skrifva på. —
Säf finnes af många arter, hvilke alla växa på våta ställen; somliga begagnas till foder, stoppning,
taktäckning m. m. — Äng-ull har kring blomdelarne hvitt fjun, hvilket kan nyttjas till
stoppning i sängkläder, — Flen är en bladrik foderväxt; en art, Ph. arundinacea pieta, kallas
Rand-gräs och odlas till trädgårdsprydnad; af en annan art, Ph. canariensis, fås s. k. Kanariefl’0. —
Timotcj (Phleum pratense) är känd såsom ett af våra förträffligaste fodergräs. — Råggräset
kallas äfven Angkaile och är ett ypperligt foder; dess rötter röras icke af gräsmaskeu.—
Hven-arterna äro goda till foder, men besvärliga ogräs i sädesåkrar, hvilket äfven gäller om Tåtcl och
Gröe. — Elfexingens rötter förqväfva vissa andra växter, och häraf förorsakas på magra ängar
de ringar, som af landtfolket kallas elfdansar. — Svingel tros af allmogen vara urartad råg,
men detta eger ingen grund; en dermed beslägtad art, Glyceria jluitans, kallas Mannagräs och
växer allmänt i vattendiken och gropar; s. k. Mannagryn äro afskalade frön af detta gräs, som
derför odlas i vissa länder, deribland Polen. — Losta och Repe äro goda foderväxter, utan
andra utmärkande egenskaper. — Af Rör finnas hos oss många arter, som vanligen kallas Vass
och växa dels i vatten, dels på torr mark, samt nyttjas till foder, mattflätning, taktäckning m. m.
Det största grässlag som finnes, nemligen Bamburör, växer i tropikländerna, kan bli 30 alnar
högt, strået är 2 till 6 tum tjockt, inuti ihåligt och stundom fyldt med en söt märg, kallad
Bambusocker. Det är ofta benhårdt och begagnas till husbyggnad och hvarjehanda slöjder;
bladen till taktäckning, packhalm m. m.; unga skott inlagda kunna ätas. Spanskt Rör med
Rotting är en annan växt, som tillhör Palmerna. — Hafre har från äldre tider varit odlad i Sverige;
flere arter finnas vilda som foderväxter på våra ängar. — Korn eller som det äfven kallas Bjugg
är sannolikt det äldsta sädesslag som begagnats till föda, helst det omtalas hos alla gamla tiders
folkslag; dess nytta till mjöl, gryn, malt m. m. är allmänt känd. — Råg är ett af Sveriges äldsta
sädesslag, och omtalas såsom sådd 2 a 300 år eft. Kr. I England mältas den till ölbrygd. —
Hvete är i norden icke så gammalt som Råg och Korn. Sädesslagens fädernesland äro ej säkert
kiinda, ehuru de påstås växa vilda i vestra Hög-Asien.
4:de Klassen Fyrmiinnillgitr (Tetrandria), med 4 ståndare i tvåkönad blomma.
Hit böra: Kräpp [Rubia), Kardtistcl (Dipsacm), Vädd (Scabma), Måra (Galtum\
Groblad {Plantago), Benved (Cornu*), Jemek (Ilex), Sjönötter (Trapa) m. fl.
Krapp växer och planteras i södra Europa, men trifves äfven i Skåne; den bekanta röda färgen
fås af dessa rötter. — Kardtisleln (D, fullonum) planteras i södra Europa för siua med krokiga
taggar försedda fröhus, som i fabriker begagnas till tygers ruggning; en annan nrt (D. jiilosus)växer
hos oss vid bebodda ställen och kallas af allmogen Klänkeborrar; nr utan känd nytta. — Ängsvädd
(Sc. succisa) växer på fuktiga skogsängar och har blå blommor; roten hr mångårig och ser ut som
hon vore afbiten, hvaraf uppkommit den fabel, att satan afbitit den för att hindra menniskor få
nytta af deri befintliga utmärkta läkedomskrafter. — Måra växer allmänt på ängar och åkerrenar;
roten innehåller krapprödt. Eu art (G. verum) kallas Jungfrn Marie sänghalm; dess gala
blomvippa har i England brukats att lägga bland löpet vid ostberedning. — Friska Groblad, lagde på
öppna sår, rena och hela dem; växa allmänt i ängar och vid vägar. — Benved är ett träd med
mycket hård ved; växer äfven i södra Sverige och har hvita blommor. — Jemek är en krukväxt,
med taggiga och alltid grönskande blad, som i Tyskland planteras till häckar. — Sjönötterna växa
bland neckblad i sydliga länders insjöar, har hvita blommor som följas af frnkter vid valnölters
storlek och med god smak. Genom deras plantering göras många sjöar utrikes fruktbara. De
hafva förr funnits fierestädes i vårt land; numera träffas de blott i nordöstra Skåne.
5:te Klassen: Fcilliuiiliuillgar (Pentandria), med 5 ståndare i tvåkönad
blomma. Denna klass är en af dem, som äro på slägten och arter talrikast i
växt-Yerlden; den innehåller ganska många dels oskadliga dels direkt nyttiga växter,
men äfven flera giftiga, och åtskilliga endast användbara på apoteken. Bland de
mest anmärkningsvärda häraf äro: Förgät-mig-ej (Myosotis), Oxtunga (Anchma),
Oxlägga (Primula), Åkerbinda (Convolvolus), Klocka (Campanula), Kina (Cinchona),
Kräkrot (Cephaelis), Kaffe (Coffea), Spikldiibba (I)atura), Bolmört (Hyoscijamus),
Tobak (Nicotiana), Belladona (Atropa), Sprängört (Cicuta), Odört(Conium), Jordpäron
eller Fototes {Solamun), Spansk peppar (Capsimm), lläf/caka (Strychnos), Brakved
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
