Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(.Rhtmnus), Vin- och. Stickelbär {Ribes), Murgrön {Hedera), Vinranka {Vitis),
Röd- och Hvitbetor {heta), Svinmolla (Chenopodium), Alm (Ulmus), Baggsöta
{Gentiana), Morot {Daucus), Dyfvelsträck {Ferula), Libsiicka {Ligustimm), Körfvel
{Scandix), Hundloka (Clucrophyllum), Ralsternacka {Pastinaca), Dill (Anethum),
Kummin (Carum), Anis {Pimpinella), Selleri {Apium), Fläder {Sambucus), Lin
{Limm), Viol {Viola), Springkorn {Impatiens) m. Jl.
Den vackra blomman Förgiit-raig-ej iitcs icke af boskap. Af Oxtungans blomsaft kokad med
alun kan fäs grön målarefärg. Oxlugg kallas äfven Gullvifva; cn art finnes kallad Rödvifva, med
röda blommor. — Roten af en art åkerbinda, som växer i Sydamerika, finnes pii apoteken och
kallas Jalappa-rot. — Af Klockor växa flera arter pä värn ängar vilda, alla med blå blommor;
odlade finnas med pndrn färger. Kinaträdet växer i Peru, och dess bark är det bekanta
läkemedlet i februr och kallbrand. — Kräkrotens ört är en krypväxt i Brasiliens urskogar; kräkmedlet
fås af rotens bark. — Kaffeträdet blir 8 till 12 fot högt, men stammen blott nägra tum tjock;
grönskar hela året, och bär pä en gäng blommor och mogen frukt, samt skördas vanligen tre
gånger hvarje år. Blommorna äro hvita och sprida en högst angenäm lukt; de mogna bnren äro
vackert röda, och i hvarje bär ligga två bönor, hvilka genom ett slags malning frigöras och torkas.
Kaffets hemland är Abyssinicn, det bästa (Mokka) kommer från Arabien; men det tinnes numera
planteradt i de flesta varma länder. Kaffets bruk är hos Araberna gammalt., men ännu för 300
är sedan visste i hela Europa ingen derom; omkring år 1640 börjnde det i Marseille, 1652 i
London och 1670 i Sverige; dock blef det ej ens hos de förnäma allmänt här förr än fram på
1700-talet. — Spikklubba, Bolmört, Tobak, Belladonna, Sprängört, Odört och Vildpersilja äro alla
giftiga. Spikklubban har namn af sinn taggiga fröhus, växer vid byar och småstäder, har stora
hvita blommor. Bolmörten har smutsgula blommor, växer äfven vid byar. Huru tobaken användes
af Amerikas vildar, lärde Spaniorcrnu först kunna på Vestindiska ön Tnbago, hvaraf han bär
sitt namn, och hvarifrån han öfverfördes år 1550 till Europa samt planterades först som läkemedel
för sår och bölder; frän Lissabon sändes frön deraf till Paris af franska sändebudet Jean Nicot,
efter hvilken han fått sitt botaniska namn. Vildarne brukade röka tobak, dels för att nfhälla mygg,
dels för att berusa sig, och Européerna började snart så väl deltn som att tugga bladen och
stoppa dem sönderstötta in i näsan. Många åtgärder vidtogos för att bindra bruket af tobak:
Sultanen i Turkiet lät sticka pipskaftet tvärs igenom näsan på livar och en soin rökte: ryska
kejsaren lät skära näsan nf tobaksrökare; påfven Urbanus den 8:e uteslöt alla tobaksrökare ur
kristna kyrkan, ett af den tidens grymmaste straff; prester och munkar predikade strängt mot allt
bruk af tobak, men ingenting hjclple. Till Sverige kom tobakens bruk för omkring 200 år sedan
med soldater, som bevistat 30-åriga kriget, och år 1<24 började Jonas Alströmer försöket att
plantera tobak här, hvilket som man vet äfveu lyckats. Den finaste och bästa införes likväl ännu
från tobakens fädernesland, Amerika. — Belladona växer i södra Europa, har klockformiga
brunröda blommor och bär som likna svartblå körsbär. - - Sprängört växer i kärr och träsk, vid
sjöar och åbräddar, liknar något persilja, men är större och har hvita blommor; roten innehåller
en gul saft, som smakar söt, men ar ganska giftig. — Odört växer på torra ställen vid murar, på
åkrar och ängar; liknar äfven persilja, med hvila blommor, men igenkänncs på sin bruutläckign
stjelk och vidriga råttlika lukt. — Vildpersilja träffas ofta bland köksväxter, kännes på bladens färg,
som pä undre sidan är glänsande ljusgrön, och på öfre mörkgrön; bör sorgfälligt bortrensas, såsom i
hög grad skadlig att förtära. — Jordpäron eller som de allmänt kallas Potatis är en af de största
fördelar, för hvilka vi hafva att tacka Amerika, der de först anträffats växande vilda i det land,
som kallas Chile. Den förste som öfverförde dennaofrukt till Europa förmodas varit en sjöfarande
Engelsman, Frans Drake, som man tror år 1585. Ar 1723 planterades den första potatis i Sverige,
äfven nf Jonas Alströmer, men allmogens förtroende till denna jordfrukt gick så långsamt, att den
ännu på 1790-talet fans blott på några få ställen. Nu knnna vi knappt förstå hvaraf menniskor
före den tiden lefdc. Genom väl mogna fröns såning kan potatis förnyas, ehuru denna först på
tredje året blir brukbur; de olika varieteter potatis, som nn finnas, äro sannolikast följden af
särskilda jordmåner, jemte tillfälliga förhållanden, i hvilka sådan förnyelse skett. Stjelk, blad, blomma
och fröhus innehålla ett giftigt ämne (Solanin), men det obetydliga deraf, som äfven finnes i
rotfrukten, försvinner vid beredningen till mat. — Spansk peppar är en tropisk växt, som är
mycket skarp, fröna begagnas till matkryddn; odlas hos oss i krukor. — Räfkaka är frukten af ett
träd, som växer i Ostindien. — Brakved kallas af allmogen i södra Sverige TÖrste, är ett litet
träd, som växer ibland annun småskog; grenarne begagnas till band på mindre laggkärl, barken
färgar ylle gult, och ur äfven ett kraftigt laxermedel, bären, nästan svarta, färga grönt, vedeus kol
är det bästa för tillverkning af krut. — Röda och hvita Vinbär (Ribes rubi-umj kallas vanligen uf
allmogen Ribs, af derus latinska slägtuamn ; till samma slägte höra äfven svarta Vinbär (It. nigrum),
ludna Krusbär (It. grossularia), släta Stickelbär (R. uva crispa) och röda stickelbär (Ii. reelinatum).—
Mnrgrön med sina alltid gröna blad är allmänt känd. — Vinrankan är en rnnkväxt, ursprungligen
från Mindre Asiens bergländer, men nu spridd i nästan alla tempererade länder; man känner
redan deraf omkring 1400 afarter. Frukten består af bär, vnnligen sittande i stora klasar: dessa
pressas och den dervid utkomna saften beredes genom jäsning till vin. Rnssjnäro söta drnfvor, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
