Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blifvit torkade, och en art små sådana ( Vitis apyrena), sora växer i Grekland, kallas Korinter.
Då sura viner ligga på fat afsätter sig nr dem en hård skorpa som kallas Vinsten; renad sådan
benämnes Crømor tartari. — Rödbetan (Beta vulgaris) är en bekant köksväxt; Hvitbetan (B.
dela) odlas för sin rika sockerhalt. — Svinmollan är ett allmänt ogräs. — Almen är ett af våra
vackraste och frodigaste Iöfträd, med fast och godt virke; grenarnes bark, frisk blött och ntkramad
i ljumt vatten, ger en hclsosam dryck åt kalfvar. — Roten af Baggsötan nyttjas på apotek. —
Det illa luktande medikamentet Dyfvelsträck är stelnad saft ur roten af en växt, som träffas i
Persien. — Morötter och Palsternackar äro allmänt bekanta köksväxter; båda linnas hos oss äfven
vilda. — Libstickan luktar illa; nyttjas på apotek. — Körfvel och Kummin äro goda kryddor,
som mest växa på ängar blund gräset. — Hundlokan, äfven kollad Hundkäx, finnes öfverallt på
fruktbar jord. —■ En art Dill (Anethum foenieulum), som växer i södra Europa, lemnur de frön
som kallas Fenkål. — Anis är hemma i Syrien och Egypten, man odlas på många andra ställen.—
Selleri är en bekant kökskrydda. — Af Flädern äro både bark, löf, blommor och bär af
mångfaldig nytta i medicinen. — Linets tåde stånd och frö äro af bekant brukbarhet. — Violer
finnas af många arter, alla med vuckrn ehuru anspråkslösa blommor, — Spriugkorns-örten har
sitt namn deraf, att de mogna fröhnson vid minsta vidrörande med häftighet springa upp, och
dervid kasta fröna vidt omkring; häråt kallas växten I. noli me tangere (rör icke vid mig). En
art af samma slågte är Trådgårdsbalsaminen (/. balsamina), hemma i Ostindien, men odlad
hos oss för sina vackra blommor, som omvexla i flere färger mellan hvitt och rödt.
6:te Klassen: $cxiuiillllill£:il’ (Hexandria), med G ståndare i tvåkönad blomma.
Hit höra: Ananas (Bromelia), Lilja {Narcissm), Lök {Allium), Kejsarkrona
{Fritil-laria), Tulpan {’lulipa), Sparris {Asparagns), Liljekonvalj {Convalland), Aloe {Aloe),
Kalmus {Acorus), Drakblodsträdet {Draccena), Tåg {Juncus), Berberis {Berberis),
Ris {Oryza), Syra {Rnmex), Tidlösa {Coldhioum) m. fl.
Ananas, hemma i Sydamerika, är en ständigt grönskande växt, med en af de mest
välsmakande frukter. – Med ordet Liljor brukar man vanligen förstå en stor mängd af våra vackraste
blommor; do flesta tillhöra denna klass, dcribland den hvita Pingstliljan eller Narcissen och deu
gula Påskliljan. — Alla Lökslag hufva för människokroppens välbefinnande nyttiga beståndsdelar,
och begagnas derför både ut- ooh invändigt, som medikament och matkrydda. — Kejsarkronan nr
ursprungligen från Persien. — Tulpaner växa äfven vilda och hafva då bättre lukt än de odlade. •—
Den allmänna matväxten Sparris finnes äfvon vild i sydliga länder. — Liljekonvalj är en af de
vackraste och mest välluktande af våra vilda blommor; begagnas på apotek. — Medikamentet
Aloe är den torkade saften af en Afrikansk växt, som ej bör förblandas med den i våra orangerier
befintliga storbladiga ört, som bärstammar från Amerika och blommar blott efter längre
mellantider. — Kalmns växer i vatten, har små blommor i kolflika ax; roten är den mest kryddaktiga
i vårt klimat, och användes på apotek, i sockerbagerier och likörfabriker. — Det röda harts som
kallas Drakblod är kådan ur ett träd, hemma på Kanarieöarna. På ön Teneriffa har till senare tider
stått ett sådant träd, som ansågs vara en af de äldsta lefvande växter i vår tid, ocb beräknades
till minst 3000 års ålder. Dess stam var 45 fot i omkrets, alltså omkring 15 i diameter, och
samma tjocklek hade det då ön år 1402 af Européerna upptäcktes. —• Tåg kallar man ett slags
segt gräs, hvaraf flera arter växa hos oss dels i kärr, dels på torr jord, och begagnas till mattor
och dylikt. — Berberis är en buske, med gula blommor och röda bär, hvilkas saft kan nyttjas
i stället för citroner; med dekokt på barken färgas läder gult. — Ris är en säd, som tros
härstamma från Indien och nu odlas i de flesta heta länder, samt tjenar många millioner menniskor
till föda. Blomvippan har någon likhet med hafreus, halmen är omkring 2 alnar hög; vanligen
fås 2 ä 3 skördar på året, och det gifver i allmänhet 30:de kornet. Till brödbakning är rismjöl
mindre tjenligt. Arrak destilleras af risgryn, socker och kokosnötter. — Syrorna äro af många
arter, alla lemna godt foder och äro äfven tjenliga till matlagning; somliga kunna äfven begagnas
till garfning. — Tidlösan är en lökväxt, som sent på hösten visar sin liffärgade blomma; hon
kallas Nakna Jungfrun, emedan inga gröna blad synas hvarken på eller omkring blomstjelken.
Dess rot och frö äro giftiga, men icke blomman.
7:de Klassen: Sjuillänilingar {JLeptandria), med 7 ståndare i tvåkönad blomma.
Denna klass innehåller blott ett fåtal arter; bland växter, som höra hit, äro
Dujkidlan {Trientalis europæd) och Hästkastanicträdel {Æsculus hippocastanum).
Dufkullan är en några tum hög planta, som träffas i skogar och bland enbuskar, med en liten
hvit stjernformig blomma, som äfven kallas Trefaldighctsblomma, emedan den visar sig vid
Tre-faldighetstiden. — Hästkastnnje härstammar från Tatnriet, men trifves väl i Sverige, der stora
ulléer finnas af detta vackra träd. Frukten är utanpå grön och taggig, dess kärna har vackert brunt
skal, men är så besk att den ej kan ätas; kreatur förtära den likväl; nialen och strödd på annat
foder skull den isynnerhet vara smaklig och helsosam för hästar, hvaraf den fått sitt namn. Af
sådant mjöl tillredt klister skall vara fördelaktigt, emedan det ej röres af insekter eller råttor.
8:de Klasson: Åtta llljimiill gar {Octandrid), med 8 ståndare i tvåkönad blomma.
Hit höra: Indiansk Krasse {IVoptsolum), Balsam {Amyris), Sandelträd {San-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>