Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ei siiilan så lika stenkol, att gränsen dem emellan är svår att bestämma. Då torfmossar ännu i
dag fortfara att bildas på för dem tjenliga lägen, kan alltså dessa brännmaterials historia lätt
följas enligt naturens oförgängliga lagar. Emellertid framstår äfven här ett af de oräkneliga
bevis, som finnes på Skaparens vishet och godhet; då växtriket ej längre förmår uppfylla de
verklisa eller tillkonstlade behof af brännmaterial, som hos menniskan nppstått, erbjudas henne
sådana ur rika förråd från förgångna tidsåldrar.
Bemsten (s. k. Electrum) förekommer af flera färger, såsom gul, brun, b vit och
färglös, mer eller mindre genomskinlig; brinner i eld med klar låga och sprider
en aromatisk rök. Han består af förstenad kåda från numera utdöda träd och
att han en gång varit flytande bevisas dels af de naturliga styckenas form, dels
har man inuti dessa funnit inbäddade insekter, barr, träspånor m. m. Förarbetas
till dosor, ringar, smycken, käppknappar, pipmunstycken m. m. Träffas i jorden,
dock mest på stränderna af Östersjön och Nordsjön; rikaste fyndorten har från
urminnes tider varit Preussiska kusten, mellan Memel och Danzig.
Svafvel är till fårgen gröngult, smältbart, brinner med blå låga och afgifver
då en qväfvande lukt; är olösligt i vatten. Utom svafvels allmänt kända bruk
begagnas det äfven i många industrigrenar, läkarekonsten, kemien m. m. I stark
hetta förflyktigas det, och afsätter sig på kalla kroppar i form af pulver, som
kallas SvafveTblommn. I grannskapet af eldsprutande berg påträffas svafvel gediget
och rent, samt är då genomskinligt; det finnes äfven uti flera metallmalmer, och
största delen af det som förekommer i handeln smältes ur en malm, som kallas
svafvelkis, i hvilken svaflet är förenadt med jern.
Uti iorden, dels i bergverken, dels på många ställen i dagen, förekommer ett
fett ocli lätt antändbart ämne, som man gifvit den gemensamma benämningen
Jordolja, hvilken träffas af olika utseende med särskilda namn. Sådana äro:
Nafta, Bergbalsam, lättflytande, genomskinlig, vattenklar eller gulaktig, samt
så eldfångd, att hon äfven på afstånd kan antändas, då hon brinner med hvit men
sotande låga. Brukas i medicinen. Träffas flytande på vattnet i vissa källor vid
Kaspiska hafvet i Asien och Newyork i Amerika, samt på några andra ställen.
Bergolja är brun eller svartgrön och illa luktande, begagnas att bränna i
lampor; kan genom destillering renas och kallas då lotogén. Finnes i ofantlig
mängd i Pennsylvanien i Norra Amerika. Träffas dessutom i de flesta länders
bergverk och kan äfven förekomma flytande på vattnet i källor och bäckar.
Bergtjära är till utseendet lik vanlig tjära och begagnas äfven som sådan.
Finnes liksom den föregående uti berg, äfven i Sverige.
Bergvax, gult, något grönaktigt, mjukt som vax, flottglänsande,
halfgenom-skinligt, lättsmält och eldfångdt, användes till ljus, kittning o. s. v. Fås i Moldau.
Asfalt, Jordbeck, Judebeck, liknar vanligt beck, är svart .med dragning åt
brunt, ogenomskinligt, i vanlig luft hårdt, smälter vid 100 gr. värme, förbrinner
med lysande låga och tjock rök, samt efterlemnar föga aska. Oupplösligt i vatten.
Begagnas blandadt med kalk och sand till murning under vatten, som kitt för
stenar i hvalf, öfverdrag på golf äfvensom på körbanor m. m. Påträffas icke
sällan i malmgångar, men samlas mest omkring Döda hafvet, af hvars vågor det
i stor mängd drifves till stränderna.
Såsom du icke vetst vädrets väg, och huru benen i moderlifvet tillredd varda, sa kan du
och icke veta Guds verk, som allt han gör. — Så dina säd om morgonen, och håll icke upp med
dine hand om aftonen; ty du vetst icke hvilketdera båttre lyckas kan; och om båda lyckades, så
vore det desto bättre. — 1’red. 11: 5, B.
Silfret liafver sin gång, och guldet sitt rinn der det verkas. — Jern tager man u(af jordene,
och utaf stenar smälter man koppar. — Man får ock eld nedan utu jordene; der dock ofvan
till bröd växer. — Man finner saphir på somlig rum. och jordklimpar. der guld uti är. —
Job 28: 1, 2, 5, 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
