Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skiilet till att jordens grader åt öster och vester kallas längd och mot söder och norr
bredd (ros vara det, att Medelhafvet sträcker sig i längd från öster till vester, och som detta
var det enda större vatten, som var kändt af de här förut nämnda första Geograferna, blefvo
graderna af dem benämda efter samma rigtning, hvilket sedermera bibehållits. — Det urgamla
bruket att draga O-meridianen öfver eller något på östra sidan om ön Ferro är det mest
vanliga, utom i Frankrike och England. Fransmänuen draga den öfver Paris, 20" O. om Ferro,
och Engelsmännen öfver sitt stora observatorium Greenwich, nära London, 17° 39’ 40” O.
om Ferro. — Längdgraderna, som vid eqvatorn äro 15 mil, afsmalna allt mera mot norr och
söder, tills de alla gå tillsammans i polerna; men äfven breddgraderna äro något olika i följd
deraf, att jorden ej är fullkomligt klotrnnd, utan afplattad vid polerna. Följande uppställning
visar både längd- och breddgradernns längd samt parallel-cirklarnes hela storlek, på hvar sina
ställen gående rundt omkring jorden, från 0" (eqvatorn) till 90" polerna.)
Breddgradens hängdgradens /Ma cirkelns i; Breddgradens Längdgra ens Hela cirkelns
längd. atitud. längd. längd.
0" 14,806 mil. 15,000 mil. 5400,oo mil. 55» 15,000 mil. 8,623 nil. 3104,2 8 mil.
10» 14,0 01 « 14,775 « 5379,84 - 60» 15,013 « 7,510 « 2706,84 «
20» 14,914 « 14,101 « 5076,36 « 70» 15,034 .. 5,146 .. 1852,56 ..
30° 14,985 " 13,002 « 4680,7 2 « 80» 15,047 « 2,618 « 940,6 8 «
40» 14,9 6 0 « 11,507 « 4142,52 « 85° 15,051 <• 1,812 « • 472,82 «
50» 14,987 « 9,661 « 3477,06 .. 1 90» 15,052 « 0,000 « 0,oo «
Anm. Dessa uppgifter äro lika, antingen de röra norr eller söder om eqvatoru. Med mil
förstås här öfvcrallt geografiska mil, hvilka för den, som så önskar, lätt k nna reduceras till
svenska måttbenämnlngar efter den tabell, som slår på sid. 87.
Nämnda gradlinier finnas naturligtvis endast i föreställningen, och ej
synliga på jorden; men på glober utsättas vanligen livar 5:te eller hvar 10:de deraf,
jemte sina nummer. På plana ytor aftecknas vanligen också större och mindre
delar af jordytan, och dessa teckningar kallar man Kartor, på hvilka graderna
äfven stå utsatta. De, som upptaga hela jorden kallas Globkartor, hvilka i två
rundlar föreställa hvar sin sida af jordklotet; en sådan synes på motstående
sida. Kartor, som upptaga någon större del af jordytan, benämnas Generalkartor;
de, som föreställa enskilda trakter, Specialkartor. En samling af flere olika slags
kartor kallas på skolspråket Atlas.
Endust en glob kan troget afbilda jordytan och hvad derpå är; en karta blir mer eller
mindre origtig, emedan en bugtig yta är afbildad på en jemn; dock kan äfven på en karta
ett ställes geografiska läge synas. Man ser på motstående t. ex., att Ryska hufvudstaden
Petersburg ligger vid 60° nordlig bredd (latitud, polhöjd) och 48° östlig längd (longitud); deremot
ligger Cap Horn (sydligaste udden af Amerika) vid 56° 30’ sydlig bredd (latitud, polhöjd) ech
antingen 310’’ östlig längd (longitud) eller ock 50” vestlig längd (longitud), hvilketdera, östligt
eller vestligt, som räknas från Omeridianen öfver Ferro. De ojemnheter man ser på jordytan
kunna ej ntsättas på en karta, medan de äro så små i porportion till jordens storlek, att redan
de ojemnheter, som finnas nti papperet eller Färgen äro större; höga berg och dylikt bruka
derfor endast till sitt läge antydas; på så kallade Relief-kartor synas väl höjder och djup, men
dessa äro icke nalurtrogna, utan proportionsvis mycket för stora. Bland afbildningar af
jordytans delar förekomma äfven vissa andra, såsom chorografiska kartor, som framställa vissa
provinser med deras märkvärdigaste orter, topografiska, som afteckna enskildheter i minsta delalj,
såsom vatten, skogar, ängar, vägar, boningar m. m., dessutom fysiska, geologiska, botaniska,
militäriska, ecklesiastiska, historiska o s. v., hvilka äro geografiska kartor, enkom uppgjorda till
upplysning i ett eller annat enskildt afseende.
Af jordens ställning till solen och delarnes deraf uppkomna olika
uppvärmning har jorden indelats i fem särskilda Balten eller Zoner. Två gånger om
året står solen midt öfver eqvatorn; den ena gången skrider hon derifrån mot
norr, den andra gången mot söder; der hon synes i zenith vid sitt längsta
afstand från eqvatorn kallar man Vändkrets, och en sådan uppkommer alltså på
liv arder a sidan, och kallas norra och södra vändkretsarne, hvilka ligga vid 231°
nordlig och sydlig latitud. Vid polerna går solen aldrig ned under ena halfaret,
hvaremot hon det andra halfaret icke synes öfver horisonten; der hon börjar
synas -hela natten vid sitt stånd i vändkretsen kallar man Polkrets, som följaktligen
också bli två, norra och södra, belägna vid 661° polhöjd. Det mellan de bägge
vändkretsarne belägna jordbältet kallas Heta zonen eller Tropikländerna; de två,
som på ömse sidor befinna sig mellan vändkretsen och polkretsen, benämnas
Tempererade zonerna, och de, som ligga inom polkretsarne, Kalla zonerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
