Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller Bortre Indien; härtill komma de derutanför liggande betydligt vidsträckta
Ostindiska öarna.
Ostindien innefattar de skönaste och rikaste länder på jorden. Klimatet, och följaktligen
äfven naturprodukterna, äro mycket olika pä särskilda orter; i högländerna mildt, med 4 årstider,
p» låglandet odrägligt hett, ofta osnndt, med regntid i stället för vinter. Här tinnes otrolig
rikedom på ris, kokospalmer, socker, indigo, bomnll, opinm, bamburör och alla slags kryddor;
ädla stenar, jern, men fa andra metaller; elefanter, dromedarer, tigrar och andra stora djur;
silke och de skönaste perlor. Hnfvndsakligaste mängden af invånare utgöres af Hinduer, som
äro beslägtade med de kankasiska Europeerua, äro fredälskande, händiga ocb lifliga samt hafva
en nrgammal bildning samt rik litteratur, skrifven på Sanskrit, ett un ntdödt språk, som endast
kan läsas af de lärde; folkmassan är oknnnig. Inbvggarne delas i 4 kaster: Brakminer (lärde,
prester, domare o. s. v.); Kshetrvs (furstar, krigare); Vaisyas (handlande och jordbrukare) samt
Sudras (handtverkare och arbetare). Dessa stånd äro ärftliga och fordom kunde ingen öfvergå
till eller gifta sig inom någon annan kast, än der han var född; nnmera äro endast Brahminerna
strängt afsöndrade från de öfriga. De, som för brott eller af annan orsak blifvit utstötta från
sina kaster, bilda en egen menniskoklass, som kallas Parias, hvilken är så djnpt föraktad, att en
person af någon af de egentliga kasterna anser sig orenad och besmittad, om han kommer i
beröring med en Paria. Hinduerna bekänna Brahma-religionen och äro mycket ifriga i sin
gudsdyrkan; kyrkorna kallas Pagoder, äro särdeles praktfulla, och sådana finnas af utomordentlig
konst-rikhet, helt och hållet uthuggna i bergen. Vissa stammar, såsom Maraltemo, ntmärka sig bland
de öfriga Hinduerna för sin krigslystnad och sitt djerfva mod. Bland de många främmande
folkslag, som bebo Indien, äro Mongolerna de talrikaste, 15 millioner, hvilka äro Mohammedaner:
dessutom finnas här till icke ringa antal Afganer, Beludsjer, Araber, Perser, Armenier, Judar,
Kineser, Enropeer m. fl., hvardera med sitt hemlands religion.
Omkring 1525 hade Mongolerna upprättat ett stort och mäktigt välde, kalladt “Stora
Mogols rike“, som sträckte sig öfver större delen af Främre Indien. Senare blefvo Marattema
mäktiga och upprättade här många betydande riken. I nyaste tider har det Engelska Ost-Indiska
Handels-kompaniet lagt under sig nästan hela vestra och äfven vissa delar af östra Indien, men
år 1858 miste detta kompani afstå sina besittningar åt Engelska kronan. Landet styres med
knnglig makt och myndighet af en vice konung, som ntnämnes af Engelska regeringen. Såsom
herskarinna öfver Indien för Englands drottning titel af Indiens kejsarinna. En del af dessa
stater hafva dock egna regenter, men likväl under Engelsk öfverhöghet.
Vestra Indien innefattar 1) Åtskilliga oberoende områden, hvilkas
storlek (omkring 4,000 qv. mil) och folkmängd icke äro noga kända. De
betydligaste af dessa äro: Nipål, belägen på Himalajas sluttning, af ungefär Englands
storlek, med 2 mill. inbyggare; regenten kallas Badja, herskar oinskränkt och
residerar i staden. Katmandu, öp,000. Öster derom ligger riket Butan med
hufvud-staden Tassisudon. 2) Brittiska Indien eller Anglo-Indiska riket (på östra
halfön), 70,000 qv. mil med 250 mill. inv. och omfattar: a) Sinds floddal:
Pendjab och Kasjmir med städerna Lahore, 130,000; Amritsar, 140,000,
vallfartsort; Hejderalad, 200,000; Attok, tastning; Kasjmir, högdal vid Sindflodens
öfra del, bekant for sina dyrbara shawlar; hufvudstaden Kasjmir, 40,000. b)
Ganges’ floddal: Delhi, Älehabad, And, Bakar och Bengalen: städer: Delhi,
160.000, fordom mycket stor, ända till 1857 säte för en ättling af Stora Mogol;
Ayra, 150,000, en tid Stora Mogols hufvudstad; Älehabad, 145,000, befäst,
beryktad vallfartsort; Benares, 175,000. Indiens heligaste stad, Bramansk
högskola samt 5,000 studenter, 1,000 pagoder, indiskt observatorium, shawl-,
indigo- och guldtygsfabriker m. m.; Laknö, 285,000; Patna, 158,000; Kalkutta,
900.000, Brittiska General-guvernörens säte, observatorium, ofantlig botanisk
trädgård, samt flera storartade stiftelser, tillika Indiens största handelsstad;
Dakka, 69,000. c) Indiska höglandet eller Dekan: Orissa, närmast
Bengalen och söder derom Circarerna samt Koromandcl: städer: Madras, 400,000.
hufvudort på östra kusten, mycket rik fabriksstad; var Englands första
besittning, år 1639; Trankebar, 15,000, före 1845 tillhörig Danmark. Malabar,
Kanara och Kimhan, på vestra kusten; städer: Bombaj, 650,000, säte för en
Brittisk President och hufvudstation för Brittiska flottan uti Indien; Bordte,
110,000; Kalikut, 25,000. Nagpur, uti det inre höglandet, var fordom ett
betydande Marattrike, och länderna deromkring äro Maratternas stamland och
kärnan för deras välde; städer: Nagpur, 100,000; Pina, 115,000, fästning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
