Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vallfartsort; Besjapur, fordom 1 mill. inv., nu i ruiner, men med stark fästning;
Satterah, med stark bergfästning; alla dessa städer liafva på olika tider varit
Marattfurstars hufvud- och residensstäder, d) Ön Sejlon med 2 i mill. inv.
är ett engelskt koloniland. Kusten är låg med risfält och palmlunder. Det inre
är bergigt med i dalarne yppiga skogar, och eger ett ständigt sommarklimat.
Landet är rikt på kaffe, kanel med flera dylika växtalster. Hufvudstad:
Kolombo, 100,000. e) Lackediviska och Maledivislca, öame. V. om Malabar,
bestå af otaliga korall-ref, rika Kauri-musslor, som i Afrika begagnas som mynt.
3) Portugiserna ega ön Goa. vid Malabar-kusten med staden Goa, 10,000, samt
halfön Gudjerat med staden l)iu, 4,000 med fästning. 4) Fransmännen ega
städerna Tsjandernagor, nära Kalkutta; Ponditsjerri, 35,000 ocli Carioal på
Coro-mandel samt Make på Malabar.
Blaud klimatiska förhållanden i dessa länder torde förtjena omnumnas den uti Dekan
förekommande egenheten, att östra och vestre kusterna hafva motsatta årstider; dessa uppkomma af
regelbundna vindar, som kallas Monsuner, och här alla ar förhålla sig lika. Från maj till
oktober blåser oupphörligt SV, och vinden medför en mängd regndigra moln, hvil ka af Oåtbcrgen
hindras att stryka fram, återkastas och förorsaka regn och stormar, medan den högre varma
luften går öfver bergen och medför för östro kusten den hetaste sommar; från oktober till maj
blåser monsunen från NO, och då har östra knsten vinter eller regntid och den vestra sommar.
Sjöfarande till och från Indien och Kina begagna med fördel dessa vindar.
Östra Illdien, 42,000 qv. mil med 36 mill. inv. Denna del af
Ostindien är uppfyld af stora bergryggar, mellan hvilka de många floderna leta sig
väg och bi’da utomordentligt fruktbara dalar. Större delen af inbyggarne äro af
Mongoliska racen; hemseder och bruk likna delvis Kinesernas, hvarför de äfven
kallas Indo-Kineser; allmännaste religionen är den Buddhistiska; industri och handel
äro ringa, emedan despotismen är här i hög grad tryckande. Engelsmännen hafva
äfven här anseenliga besittningar; men för öfrigt är fastlandet deladt i flera riken.
En långt åt hafvet utskjutande halfö, Malacka, är bebodd af Mohammedanska
Malajer; norra delen lyder under Siarn, den södra delen är delad i flera smärre stater,
styrda af hvar sina despotiska furstar, hvilkas myndighet dock motväges af en
mäktig adel. 1 Brittiska besittningar på östra indiska halfön (4,200 qv. mil; 3
mill. inv.) ligga alla på vestra kusten och delas i a) Brittiska Birma, omfattande
Arracän, bergland vid Bengaliska vikens nordöstra strand, med liknämnd stad.
Pegu, kring Iravaddiflodens nedre del; stad: Ii arg un, 110,000. Tennassarium.
kustlandet söder om Saluäns mynning; här ligga Mergniöarne, nästan obebodda
klippor, rika på Salangan-bon (se sid. 248). b) Nybt/ggena vid sundet, af hvilka
det vigtigaste är Stngapor, K»>,000, handelsstad, samt Asiens förnämsta
afsätt-ningsort, anlagd 1820, med största delen kinesisk befolkning, belägen vid Asiens
sydligaste udde, Cap ltomania. 2) Riket Birma. nordvestliga delen af fastlandet,
9,000 qv. mil, 4 mill. inbyggare. Städer: Ava, 30,000, fordom hufvudstad:
Man-dalaj, 100,000, vid Iravaddi, hufvudstad. 3) Konungariket Siarn, mellersta
delen. 16,000 qv. mil, 6 mill. inb. Stad: Bangkok, 600,000, hufvudstad,
genomskuren af kanaler liksom Venedig; husen dels byggda pä pålar, dels simmande på
bambuflottar. 4) Kejsarriket Annam, landets östligaste del, 10,000 qv. mil, 21
mill. inb., upptager länderna Tonking och Kotsjin-Kiua; lydde till förra
århundradets slut under Kina och står till någon del deraf ännu i beroende. Städer:
Hur, 50,000, hufvudstad, i Kotsjin-Kina, vid hafvet, befäst; Eesjo, 150,000, i
Tonking. 5) Franska ICotsjin-Kina, 600 qv. mil, 1 i mill. inv., afträddes till
Frankrike 1862 och 1867; stad: Str/gun, 70,000. 6) Konungariket Kumbodsja, står under
Frankrikes skydd. 7) Halfön Malacka, 1,500 qv. mil, 200,000 inv., till det
mesta uppfyldt af skogbeväxta berg och bebodt af Malajer, som styras af
sjelf-ständiga och despotiska furstar. 8) Andamanerna och Nikobarerna. i
Bengaliska viken, äro bergiga och osunda öflockar bebodda af ett svart och småväxt
folk: tillhöra Brittiska Indien och begagnas som straffkolonier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
