Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mest uti pelsvaror, audra äro endast till namnet ryska undersåter, och
Tsjukt-sjerna, som bebo landet kring Ost-Kap, hafva aldrig kunnat underkufvas.
Numera bo bär äfven Ryssar, särdeles i städerna ocb vid bergverken.
De södra länderna hafva en anstrykning af europeisk knltnr, åkerbruk, stader och byar
samt äfven vägar; men för öfrigt äro de flesta invåuarne nomader, jägare och fiskare, merändels
ytterst rån och obildade. De hufvudsakligaste naturprodukterna äro således pelsverk af sobel,
mård m. m. samt fossilt elfenben, som ofta i mängd påträffas uti torfmossarna; men derjemte
finnas äfven dyrbara mineralier, såsom guld, silfver och platina, för hvilkas bearbetning ryska
regeringen gjort stora grufanläggningar; hit försändas brottslingar från Europeiska Ryssland, hvilka
här förlora sina namn och endast uppropas efter nummer. Man beräknar här öfver 150,000
sådana arbetare, och årligen ditföras omkring 9,000.
Landet omfattar: a) Egentliga Sibirien. Städer: Tobålsk, 18,500,
guvernörsäte; Irhitsk, 33,000, stapelort för kinesiska handelsvaror; Kjäkta, 4,300,
handelsort i öknen vid Kinas gräns; Jakutsk, 7,000, hufvudort för pelshandeln och
samlingsplats for de Sibiriska jägarne; Krasnojarsk vid Jenisej, b) Kamsjatka, består
hufvudsakligen af höga snöbetäckta berg och ej mindre än 21 vulkaner.
Invå-narne kallas kamtsjadaler och äro råa och tröga, liksom de flesta polarfolk, c)
Amurlandet, omkring floden Amur, stad: Nikolajevsk, 5,000. d) Kurderna eller
Aleuterna, föga bebodda öar. e) Nya Sibirien jemte andra stora öar i
Ishaf-vet, äro alldeles obebodda och utan någon vegetation.
Sibirien har varit en rysk besittning i bortåt 300 år. Kaukasien, Kirgissteppen, Turkestan
och Amurlandet hafva först under innevarande århundrade blifvit inkräktade.
.ifrika. Denna sydligaste del af s. k. gamla verlden är blott med den
13 sv. mil breda nu genomskurna landtungan vid Sues sammanhängande med
Asien, för öfrigt på alla sidor omgifven af verldshafvets delar: i N. Medelhafvet,
i O. Röda Hafvet och Indiska Oceanen, i S. och V. Etiopiska eller Atlantiska
Oceanen. Fastlandet håller i sin största längd från N. till S. 1,080 mil, och
största bredden i Ö. och V. något öfver 1,000 mil; läget är mellan 370 X. och
35° S. längd samt från 1/10° till 09° O. längd; de tillhörande öarne gå längre
åt Ö., S. och V. och sammanräknade areal-ytan upptages till 543,000 qv. mil,
med omkr. 200 mill. inv.
Afrika liar inga djupt i landet ingående hafsvikar; bland de mindre sådana,
som här träffas, äro Syrten eller Sudra-viken i Medelhafvet och Guinea-bugten
i Atlantiska Oceanen. De sund, som räknas hit, äro Gibraltars sund mellan Afrika
och Europa, Bab-el-Mandeb mellan Afrika och Asien samt Mozambique-kanalen,
mellan fasta landet och ön Madagaskar.
Såsom, enligt hvad globkartau visar, till största delen beläget inom heta zonen, är Afrika
den vnrmasle af alla verldsdelar. Hettan ur om dagen så stark, att ett ägg på en kort 9tnud
kan hårdkokas i solen, och på sådana dagar följa utan skymning så kalla nätter, att vatten i
små kärl fryser till is. Luften är stundom brännande torr, och andra tider så mättad med
vatten som imman i ett ångbad. Efter svedande hetta följa plötsligen förfärliga störtregn, och
efter död vindstilla häftiga stormar. Härigenom är klimatet högst ohelsosamt för främlingar;
på grund liäraf, samt af de inföddas råa ogiistvänlighet samt brist på invikar och segelbara floder,
hafva Européerna här anlagt endast jemförelsevis få kolonier, och följden häraf är, att denna
verldsdel är den minst undersökta af alla; endast kusttrakterna äro någorlunda bekanta; det inre
af landet, särdeles södra delen deraf, knllad Hög-Afrika, är till större delen okänd.
Berg. Sjöar. Floder. Atlas, en flerdubbel bergrad, med toppar af närmare
11,000 fots höjd, genomgår norra Afrika från Atlantiska Hafvet längs
Medelhafvet till Sudraviken; Kongbergen, ofvanför Guineaviken; Kiliman djur o, 19,000 fot
högt, söder om eqvatorn, sannolikt de gamles Månbergen. Laputa (jordens
ryggben), midtför ön Madagaskar; Nieutceveld-bergen, på södra sluttningen af Hög-Afrika.
Af insjöar äro numera flera betydligare närmare kända, nämligen Tanganjika,
hvars vatten Kongo upptager. Ukereve och Moutan Nsige (Victoria och Albert
Njansa;, Nilens källsjöar. Tsad i Sudan och Ngamii södra höglandet. Floder
finnas här ej så många som i de öfriga verldsdelarne men ofantligt stora; mångas
källor äro ännu obekanta, hvarfÖr deras längd icke heller kan uppgifvas. De förnäm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
