Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sta äro: Nilen, den enda, som utfaller i Modelhafvet; Senegal och Gambia,
utfalla i Atlantiska Hafvet; Niger, äfven kallad Djoliba eller Qvorra, utfaller i
Guineabugten, biflod Benue från Central-Afrika, Kongo eller Lioingstone, som i sitt
öfre lopp kallas Lualaba, en af verldens största floder, Kvansa, Kunene och Oranje
utfalla i Etiopiska hafvet; Limpopo, Sambese och Rovuma utfalla i Indiska Oceanen.
Uti särskilda orter af Afrika bo väl numera menniskor af olika racer, såsom Araber,
Berber, Jndar, Torkar och Europeer, af Kaukasiska stammen, särdeles i norra länderna;
Modemasser, af Malajiska stammen, på ön Madagaskar; Kopter, Nubier och Abessinier, af oviss race,
i Nilländerna. De ursprungliga invånarne äro likväl Negrerna, som också utgöra ojemförligt
största antalet; men alla äro icke fullkomligt lika: de, som bo vid eqvatorn, hafva alldeles
kolsvart bnd; alltsom de vistas aflägse derifrån blir färgen ljusare, äfvensom språken tyckas häntyda
på olika stammar; Kaffrer och Hottentotter äro närmast beslägtade med Negrerna. Den kristna
missionsverksamheten har hittills föga kunnat nträtta i Afrika, men Islam och dess lagstiftning
har blifvit något mer utbredd; likväl äro de talrikaste staternas invånare ännn hedningar, de
■flesta Fetisch-dyrkare, d. v. s. att de till sina gudar utse förnuftslösa ting, såsom djur, träd,
■örter, stenar m. m.; hos dessa finnas inga lagar, och de styras despotiskt efter furstarnas nycker.
Ett betecknande drag hos negerfolken är Slafhaudeln, hvilken sedan urminnes tider idkats genom
karavaner åt Medelhafvet och Ostindien; i 15:de århundradet började menniskor här inskeppas
pä fartyg och öfverföras till Amerika, der de såldes som kreatnr på offentlig auktion. Denna
handel var lönande, och man beräknar, att under de 300 år, som detta fortgick obehindradt,
minst 30 millioner menniskor på detta sätt beröfvades hem, fädernesland och menskligt värde.
Ar 1807 väckte först England fråga om det afskyvärda i denna industri, och derefter, hafva
Europas öfriga nationer deruti instämt samt förklarat slaftransporter till sjös lika med sjöröfveri.
Sedan 1816 hålla Engelsmännen en eskader ntanför Afrikas kust, för att jaga slafskepp, och
härigenom hafva negerexporteu och dermed förenade grymheter betydligt minskats, ehuru långt
■ifrån upphört.
Afrika är af naturen indeladt i följande landsträckor:
Herberiet, den gemensamma benämningen på kustlandet längs
Medel-liafvet, från Atlantiska Hafvet till Egyptens gräns, i söder begränsadt af
Sahara-öknen. Detta land, som genomskäres af Atlasbergen, liar mycken likhet med
södra Europa; luften är mild och behaglig, dock ej alltid helsosam, helst i
närheten af öknen, der pest ofta härjar. Af naturprodukter synas ris, bomull,
daddel-palm, sockerrör och gummiträd här finna sin rätta trefnad; Berberiets hästar
anses näst Arabiens såsom de bästa på jorden, och för öfrigt finnas här kameler
■och dromedarer, åsnor, hornboskap, bin m. m. Invånarne äro Berber, Araber
och Turkar, alla Mohammedaner, starka och modiga, men tröga och okunniga.
Berbema, landets ursprungliga inbyggare, lefva mest i bergtrakterna såsom
nomader och röfvare, under namnen Maurer, Kabyler, Tuareger m. m. Araberna
äro dels Morer, åkerbrukare och industriidkare, dels Beduiner, kringvandrande
nomader.
Den sydligare kanten af denna landsträcka, som utgör gränslandet mot Sahara, kallas
Bilad-el-Djerid, dadel-landet, emedan dadelpalmen här är den hnfvudsakligaste växten. Denna
landsträcka, som omvexlar med sandfält och dadelskogar, bebos af nomadstammar, som likt våra
Lappar nästan hela året äro stadda på vandriug: dock finnas här äfven fasta boningår och större
byar. Landet är väl deladt mellan nedannämude stater; men invånarne bry sig föga om hvilken
regering de tillhöra.
Berberiet är i politiskt afseende indeladt i följande 4 delar:
1. Tripolis, vid Sudraviken, 14,100 qv. mil, 1 million inbyggare. Landet
mellan Sudraviken och Egypten kallas Barka, är en högländ sandöken med några
oaser och någon fruktbarhet vid kusten; styres af en pascha, som är Osmaniska
Sultanens Ståthållare; stad: Tripolis, 30,000.
2. Tunis, öster om Algier, 2,150 qv. mil, 2,000,000 inbyggare, ett skönt
och fruktbart land med arbetsam befolkning, som styres af en bej, under
Turkisk öfverhöghet. Städer: Tunis, 120,000 hufvudstad, befäst; Gabes, 6,000.
Nära stader, Tunis träffas ruioer af den i historien ryktbara staden Kartago, nordligare af
■Utika, och öfver allt i landet finnas dessutom härliga minnen från forntiden.
3. Algier eller Alyerien, landet öster om Marocko, 10,000 qv. mil med
.2 ^ mill. inbyggare. Denna stat var fordom illa beryktad såsom sjöröfvare-näste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
