Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
emedan från dess hamnar utrustades s. k. korsarfartyg, som mycket oroade
handelsfartygen i närliggande haf; år 1830 intogs landet af Pransmännen och har sedan
utgjort en fransk provins, som nu alltmera odlas och bebygges af Europeiska
kolonister, hvilkas antal för närvarande uppgår till omkring 280,000. Landet
närmast kusten bebos, utom af Europeer, af åkerbrukande Morer. Städer: Algier,
60.000, hufvudstad, med stora fabriker, sjöarsenal m. m.; Oran, 41,000,
vidhaf-vet; Bona, 20,000, hamn, korallfiske; Constantine, 40,000 inuti landet.
4. Sultanatet Marocko, vestligaste delen, omkring egentliga Atlas, ett
mäktigt rike af 13,000 qv. mils vidd med 6 mill. inbyggare, fruktbart och väl
odladt, med liflig handel; styres enväldigt af en Sultan, af Européerna kallad
Kejsare. Städer: Marocko, 50,000, hufvudstad nära högsta Atlas; Meknés, 50,000,
Sultanens vanliga residens; Mogadör, 12,000, sjöstad vid Alantiska hafvet; Fes,
100.000, karavanhandelns medelpunkt, islamitisk högskola, vigtiga fabriker;
Tansjér, 20,000, vid Gibraltar-sund, starkaste handeln med Europeer. På norra
kusten eger Spanien här några fasta platser, bland hvilka den betydligaste är
staden Ceuta, 5,000, vid Gibraltar-sund.
Nil-länderna. Genom sammanflytning af tvenne större floder: Bar el
Abiäd, som utflyter ur de ofantliga Njansa-sjÖarna i trakten af eqvatorn och Bar
el Asrak från Abessiniens berg, uppkommer Nilen, som i Afrikas östra del
fram-rinner och der bildar vidsträckta områden, hvilka i öster begränsas af llöda
Hafvet, samt i vester af Libyska bergen och Saharaöknen. Dessa landsträckor,
som fått namn efter floden, bilda följande riken:
Egyptiska riket, turkisk vasallstat, 50,000 qv. mil, med 17 mill. inv.
a) Egypten, gränsande till Medelhafvet, har 9,000 qv. mils vidd med 51
mill. inbyggare. Eloddalen är 80 sv. mil lång och 1 till 3 mil bred; det utanför
denna dal på ömse sidor belägna landet består af nästan ofruktbara bergöknar.
Städer: Kairo, 330,000, på Kilens högra strand, hufvudstad, den största i hela
Afrika, med 400 Moskéer samt fabriker och stor karavanhandel. På andra
stranden vid JDJise: de 40 pyramiderna, mumiofältet och ruiner af det forna
Memfis. Alexandria, 170,000, rikets bästa sjöstad vid Medelhafvet, arsenal och
örlogshamn, dock fordom betydligt större än nu; Damiette, 33,000; Rosette, 16,000;
Sms, vid Sueskanalens mynning i llöda Hafvet 11,000; Port-Said, 4,000, vid
Sueskanalens norra mynning.
I hela Egypten faller nästan aldrig regn eller annan nederbörd än dimma, med undantag
af sträuderna vid Medelhafvet; följaktligen skulle hela landet vara ofruktbart, om det ej af
naturen vattnades på ett eget sätt: någon tid efter det tropiska regnet och snösmältningen i
Hög-Afrika fylles Nilen med så betydlig mängd vatten, att floden stiger öfver sina bräddar och
öfver-svämmar hela dalen, så att landet, från augusti till oktober, liknar en sjö, hvarur endast
trätopparna samt de på höjder anlagda byar och städerna uppsticka. Denna flod medför en högst
fruktbar dy, hvilken, då vattnet drar sig tillbaka, stnnnnr qvar på marken och gör denna så
bördig, att flera skördar efter hvarandra kunna erhållas, innan nästa flod inträffar. De
hufvudsak-ligaste produkterna äro ris, majs, korn, bomull, indigo, socker, opium. Af träd finnas endast
palmer och några slags fruktträd.
Få länder på jorden kunna täfla med Egypten i storartade minnesmärken från förgångna tider;
dess blomstringsperiod synes inträffat för omkring 4,000 år sedan, och bland de storverk, som trotsat
förgängelsen och ännu qvnrstå samt för det på dem nedlagda arbetet väcka förvåning, torde följande
förtjena omnämnas: sjön Moeris, flera mil lång, gräfd af meuniskohänder, jemte dermed i sammanhang
varande kanaler och dammar, allt i ändamål att kunna instänga och sedan efter godtfinnande
använda flodvattnet; Mumiegrafvarna eller Katakomberna, der Forn-Egyptens konungar ligga begrafna,
äro uthuggna i berg, som utanpå hafva sitt naturliga utseende, men inuti bestå af flera präktigt utsirade
rum, ofta i flera våningar, allt bildadt af sjelfva klippan; Tempel och Palats, dels i ruiner, dels ännu
qvarstående, byggda med en beundransvärd konst och storhet, finnas öfverallt i landet; der forna
hufvudstaden Tebe stätt äro ett par qv. mils vidd upptagna af sådana qvarlefvor, hvnribland den
ryktbara Sfinxen och Memnonstoderna. Obeliskerna, ofantliga pelare af ett enda stenstycke,.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
