Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Brittiska Xord-Amerika upptager nära hälften af Norra Amerika; med
4 mill. inv.; nordligaste delarna deraf, jemte öarna, äro endast glest bebodda af
Eskimåer och Indianer; af djur finnas här hvita haren, polarräfven, isbjörnen
samt sälar och vallrossar. De hithörande landsträckorna äro: Labrador, mellan
Hudsons vik och Davis sund; Baffins land, jemte flera öar vester om Baffins vik;
Nya Wales, vester och söder om Hudsons vik; Indianernas land, det innersta af
denna landsträcka; Nya Hannover, bergigt kustland vid Stora Oceanen.
Dessa länder bafva inga städer, blott några få handelsplatser för pelsvaror, deras
hufvud-sakligaste produkt; inga ordnade styrelser finnas, och invånarne bry sig föga om, bvilka som
kalla sig deras öfverhet. Klimatet är kallt ocb jorden ofrnktbar; endast södra delen af nya
Wales är blidare, med temlig växtlighet. Följande äro mera bebyggda, med Brittisk styrelse:
1. Canada, vid Lawrencefloden, från de stora sjöarna till Lawrenceviken,
ett fruktbart land, dels odladt, dels skogbeväxt; inbyggarne beräknas till 3 mill.
Städer: Toronto, 70,000, vid Ontario; Montreal, 110,000, på en ö i Lawrence;.
Quebec, 60,000, vid Lawrence, hetast. — Nya Brunswick, söder om Lawrenceviken,,
med staden S:t John, 30.000; Nya Skottland, en åt söder derifrån utskjutande
landtunga, med staden Halifax, 30.000, örlogshamn. Dessa båda länder, åtskilda
af Fundyviken, kallades fordom Acadien, äro bergiga och skogbevuxna samt hafva
blott omkring 400,000 inbyggare. 2. Neiv-Foundland, en stor ö utanför
Lawrenceviken, mindre odlingsbar, med 100,000 inbyggare; har sin förnämsta
märkvärdighet dels af sin egna hundrace, dels af den derutanför varande stora
sandbanken, hvarpå bedrifves det största kabiljo-fiske på jorden; man beräknar, att
här årligen fångas fisk till ett värde af 30 millioner kronor. 3.
Bermndas-(Bermjudäs-) öarna, mellan New-Foundland och Vestindien, en fruktbar och
helso-sam ögrupp, men har brist på vatten. De bebodda af dessa öar äro: Bermuda,
S:t George, Coopers-Island, Kings-lsland, m. fl. Ståthållarens säte är Georgstown på
S:t George.
Förenta Stäterna. Med detta land utmärkes ett bredt landbälte, som
sträcker sig genom hela Amerika, från Atlantiska Hafvet i öster till Stora Oceanen
i vester, i norr gränsar till Brittiska besittningarna och i söder till Mejikanska
viken och Mejiko; dess areal uppgår till 170,000 qv. mil, och invånarnes antal
antages till minst 50 mill. Som namnet häntyder, utgöres detta land af flera
mindre stater, med hvar sina styrelser, hvilka dock till gemensam säkerhet äro
förenade under en regering, i hvars åtgärder alla genom ombud taga del.
Sedan Columbus återkommit fråu sin första Vestindiskn resa, ocb dess resultat blifvit bekant,
börjude flera att, liksom Amerigo, önska deltaga i denna ära; bland dessa var en landsman till
Columbus, Sebastian Cnbot, då bosatt i Bristol; han lyckades förmå Engelska konungen Henrik
VIII att utrusta ett skepp, med hvilket han den 24 Juni 1497 landade vid New-Foundland;
Cabot var alltså den förste Europé, som^efter vikingatidens slut beträdde Nord-Amerikas jord,
hvilken i flera sekler varit bortglömd. Ar 1585 anlades här af Engelsmännen det första
ny-bygget, som dock gick under; varaktigare koloniseringar börjades sedan, af England 1607 och
framgent; af Frankrike i Canada 1609, af Holland vid Hudson 1614, af Sverige vid Delaware
1638. De här förut boende indianerna blefvo småningom dels undanträngda och utrotade, dels
införlifvade med Européerna och kristnade. Svenska anläggningarna blefvo sedermera inkräktade
af Holländarna, som i sin tur måste duka under för Engelsmännen, hvilka slutligen innehade
större delen af landet. Nybyggarna betraktades af sina moderländer såsom arbetare, ntsända för
att skaffa dem förtjenst, och styrdes despotiskt af ditsända guvernörer, af hvilka de ledo hårdt
förtryck genom alltjemt ökade pålagor och inskränkningar i sina rörelser. Såsom födda fria
menniskor ville de likväl icke fördraga detta godtycke, utan då de blifvit tillräckligt manstarka
sammanträdde de i September 1774 i Fhiladelphia, och beslöto afskudda sig oket. Engelsmännen
ville då med vapenmakt stäfya »upproret», men nu möttes våld med våld, och år 1776 förklarade
Amerikanerna sig för oberoende. Efter långvarig strid måste England slutligen erkänna deras
sjelfständighet genom fredsslutet i Paris den 3 Sept. 1783. Tili dessa resultat bidrog isynnerhet
den vid nämnda sammanträde såsom ombud för Virginien närvarande Georg Washington, född den
22 Febr. 1732 i grefskapet Westmoreland, i Virginien, af en invandrad Engelsk familj. Af de
församlade den 14 Jnni 1775 utsedd till öfverbefälhafvare, stälde denna ädla och tappra man
sig i spetsen för sina väpnade landsmän mot deras beslägtade förtryckare; efter vunnen seger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
