Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
valdea han, den 4 April 1789, till de föreuta staternas första President, hvilken plats han innehade
till 1797, då han af9ade sig densamma och dog den 14 December 1799.
Sålunda uppstodo Förenta staterna i Norra Amerika, hvilka då voro 13, nemligen
New-Hampshire, Massachusetts, Rhode-Island, Connecticut, Ncw-York, New-Jersey, Pennsylvanien,
Dela-warc, Maryland, Virginien, Nord-Carolina, Syd-Carolina och Georgien. Den år 1787 stadfästade
konstitutionen innehåller, att statsförbundets öfverstyrelse består af en President, som väljes för
4 år, och en Generalkongress, bestående af de särskilda staternas ombud. Hvarje stat har sin
egen af andra oberoende styrelse; dessa äro alla demokratiska, ingen adel finnes, och alla så väl
svarta som hvita, hnfva lika rättigheter. När ett stycke land börjar bebyggas, kallas det
Territorium, till dess befolkningen der uppgår till 93,420 persouer, eller 60,000 vapenföra män, då
det får rättighet att sändn ombud till kongressen och såsom Stat upptagas i förbundet, hvarvid
den blå unionsflaggan erhåller ytterligare en hvit stjerns.
Sedun Förenta Staterna blefvo fria, hafva de tillväxt på ett sätt, som ingen historia kan
uppvisa motstycke till; folkmängden ntgjorde 1790 ej fullt 4 raill., men uppgår nu till 50 mill.
All slags industri är här högt uppdrifven, en gifveu följd af att alla näringar äro fria och
skatterna obetydliga. Bildningen är allmänt spridd, ehuru många finnas, som hvarken kunna läsa
eller skrifva. Af språk är Engelskau allmännast; men många invandrare begagna sitt hemlands
tungomål. Statsreligion tinnes ingen; men alla kristna sekter räkna tnlrika bekännare.
Förenta staternas landsträcka upptager för närvarande 1 Förbunds-distrikt,
direkte lydande under den gemensamma regeringen; 38 Stater, med hvar sina
lagar ocli författningar samt 10 Territorier, ännu ieko tillräckligt befolkade för
att upptagas i föreningen.
Genom den ntmärkta verksamhet, som här öfverullt är rådande, åstadkommas ofta plötsliga
förändringar: stora städer uppblomstra på ganska kort tid, der nyss förut var vildmark. Af
städerna kunna vi endast omnämna de namnknunigaste bland de äldre.
De nordliga staterna: a) Atlantiska stater: 1. Maine (ntäljn). 2.
New-Hampshire (nju-tjnilipjjtljt). 3. Vermont, når icke hafvet. 4. Massachusetts, stad:
Boston, 350,000. 5. Éhode-Island (vljobcjlällb), den minsta af alla staterna. 6.
Connecticut. 7. New-York (nju-jotf), den folkrikaste staten, öfver 4 mill. inb.;
städer: Neiv-York, med förstäder nära 2 mill. inb., nya verldens största stad,
näst London jordens förnämsta handelsstad; Albany, 90,000; Brooklyn, (brocfltlt),
500,000, på andra sidan om floden, midt emot New-York; Buffalo, 150,000, ej
långt från Xiagarafallet. 8. New-Jersey (uju^bédjetsi), stad: Neioark, 140,000.
9. Delaware (vester om Delawareviken). 10, Pennsylvanien, der nya Sverige låg;
städer: Philadelphia, 850,000, utmärkt välbyggd, berömda läroverk, liflig handel;
Pittsburg, 150,000, utmärkta jernvaru-fabriker. b) Inuti landet mellan
Cana-diska sjöarne och Ohio. 11. Ohio (oljejo), söder om Eriesjön; städer: Cincinjiati,
260,000; Cleveland, 160,000. 12. Michigan, två stora landtungor i Micliigansjön;
stad: Detroit (öitrojt), 120,000. 13. Indiana, söder om Michigan; stad: Indiana-
polis, 50,000. 14. Illinois, vester om Indiana; stad: Chicago (tjifnljgå), 500,000.
15. Wisconsin, norr om Illinois; stad: Milwaukee (milroåffji), 130,000. 16. Minnesota,
vester om Wisconsin, omkring Mississippi källor. 17. Jova (epålUtt), söder om
Minnesota, mellan Mississippi och Missouri.
De södra staterna: a) Atlantiska stater: Forbundsdistriktet Columbia, på
floden Potoraaks strand, tillhör hela förbundet och räknas icke till någon stat.
Stad: Washington, 160,000, unionens liufvudstad, med kongressens församlingshus,
m. m. 18. Maryland (ntätjrtlällb); 4 af befolkningen Negrer; stad: Baltimore, 330,000,
betydlig handel. 19. Ost-Virgmien; stad: Riohmond, 60,000. 20. Vest-Virginien.
Virginien alstrar den bästa tobak; ^ negrer. 21. Nord-Carolina, lemnar ris och
bomull; ^ negrer. 22. Syd-Carolina, rik på ris, bomull, indigo; ^ negrer; stad:
Charleston (tjfltlätdUIl), 60,000. 23. Georgien, socker- och bomullsplantager. 24.
Florida, på en åt Vestindien utskjutande landtunga, med tropiska produkter. 25.
Alabama, vester om Georgien. 26. Mississippi, på flodens östra strand. 27.
Louisiana, vid Mississippi-flodens vestra strand och utlopp, har rik växtlighet men
osundt klimat; har flera svarta än hvita, Stad: New-Orleans (njioorliljnö), 210,000.
28. Texas, gränsar till Mejiko. b) Inuti landet: 29. Kentucky (fcntölfi), söder om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
