Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Atlantiska hatVet, båda förenade genom en 12 mils lång jernbana. b)
Federativ-Republiken Venezuela, vid Caribiska hafvet, 16,000 qv.mil, 2 mill inb.; städer:
Caracas, 50,000, universitet; Maracaibo, 25,000; liit liör Vestindiska ön
Margarita. c) Republiken Ecuador, vid Stilla hafvet, 13,560 qv. mil, 1 mill. inb.;
städer: Quito (fljitå), 80,000, hufvudstad, belägen på en slätt, 9,000 fot högt;
Guayaquil, 25,000, hamnstad. Hit höra Galapagos-öarna, i Stilla hafvet,
ofruktbara och obebodda.
Peru och Bolivia. Med namnet Peru har från början utmärkts mellersta
Sydamerikas vestra del, mellan Brasilien och Stilla hafvet. Andiska bergskedjan
gör större delen häraf till högland. Intogs af Spaniorerna 1525, befriades från
Spaniens öfvervälde 1824 samt delade sig snart i 2:ne Republiker, neml.: a)
Peru, nordvestra delen; städer: Lima, 100,000, hufvudstad; Cuzco, 20,000,
hufvudstad före Spaniorernas tid; Arequipa, 45,000. b) Bolivia, södra delen
uppkallad efter landets befriare från Spanska oket, Bolivar. Städer: Chuquisaea
(tjllf’l)ifaf’a), 25,000, den högst belägna stad på jorden, 15,000 fot öfver hafvet;
La Paz, 80,000, hufvudstad; Potosi, 22,000.
Bland produkter af ädla metaller, dyrbara växter m. m., som dessa länder hafva gemensamt
med de flesta andra Sydamerikas delar, förekomma här pi n&gra vid kusten belägna ötr ofantliga
massor af Guano, bestående af fogelspillning, som här hopats under årtcsenden och numera såsom
gödsel föres till Nordamerika och Europa.
Republiken Chile, söder om Bolivia, ett omkring 280 mil långt och 20—40
mil bredt kustland, vid Stilla Hafvet, på Andernas vestra sluttning; 10,635 qv.
mil stort, med 2,500,000 inb. Intogs af Spaniorerna 1541 och befriades 1818,
efter hvilken tid det tillväxt i makt och bildning mera än något annat
Sydamerikanskt rike, och är det bäst ordnade af dervarande samhällen. Städer: Santiago,
150,000; hufvudstad; Valparaiso, 100,000, hamnstad, med god hamn. Hit höra
äfven öarne Juan Fernandez och de 3,000 Chilöe-öarne, mest nakna klippor. Den
största af dessa är Chilöe.
Republiken Argentina eller La Plata-förhundet, ett öster om Chile
och söder om Brasilien beläget land,der Plataflodens bifloder hafva sina många
utgreningar: utgör omkr. 38,100 qv. mils vidd, med 2,500,000 inb. Landet
upptäcktes 1515 och lydde under Spanien till 1819; städer: Buenos Ayres, 200,000,
vigtig handelsstad vid Platas mynning; Cordoba, 30,000, universitet.
Republiken Uruguay, omkr 4,U00 qv. mil, med 500,000 inb. Landet är
i Ö. bergigt, men består mest af fruktbara pampas. Stad: Montevidéo, 100,000,
hufvudstad vid Platas mynning.
Republiken Paraguay, omkring 3,000 qv. mil, med 300,000 inb., beläget
mellan floderna Parana och Paraguay, skogbeväxt och fruktbart. Stad: Asunuion
(Assundsjon), 20,000, vid Paraguay, republikens hufvudstad.
Kejsardömet Brasilien. Upptager en tredjedel af hela Sydamerika och är
näst Ryssland, England och Kina det vidsträcktaste riko på jorden, 148,000 qv.
mil, eller nära så stort som hela Europa, men har blott något öfver 12 mill.
menuiskor, således alltför otillräckligt att tillgodogöra den stora rikedom på
naturprodukter, hvarmed dess landsträckor äro välsignado. Brasilien var en
Portugisisk besittning till 1825, då dess oberoende såsom eget Kejsardöme blef erkändt.
Städer: Bio Janeivo, 280,000, hufvudstad; Pernambuoo, 120,000; Bahia, 130,000,
rymlig och säker hamn; Pard, 25,000; San Paolo, 20,000, vigtig bergsstad.
(jliyana, kustland sydost om Venezuela, *8,860 qv.mil, 300,000 inb., delas i
3 delar: a) Franska Guyana eller Cayenne, med hufvudstaden Cayenne, 8,000;
deportationsort. b) Holländska Guyana eller Surinam, med stad: Parämaribo,
20,000 och c) Engelska Guyana, omkring floden Essequibo, med staden
George-town, 40,000.
Det af Europeer icke koloniserade Amerika, a) Patagonien,
sydligaste delen af Amerikas fasta land, har ännu icke varit koloniseradt af Europeer,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
