Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men bebos af ett storväxt folk, eliuru icke jättar, såsom fordom berättats. Dessa
menniskor, som vi kalla Patagonier, försmå åkerbruk och lefva’af jagt, som de
anställa ridande, med lans och slunga; de bo i hyddor, täckta med hästhudar,
och hästen är deras allt i allom, b) Eldslandets arkipelag. Amerikas sydligaste
udde är afskuren genom det s. k. Magalhaens’ sund, och de derigenom bildade (en
större och flera smärre) öarna har man kallat Eldslandet; dessa öar äro uppfylda
af snötäckta berg, hafva kalla vintrar och ofta snöglopp midt i sommaren; dock
är växtligheten icke ringa, och stora skogar finnas. Kusterna bebos af småväxta
menniskor, som man efter det ljud de vanligen låta höra kallat Pesjäräer, ett af
de mest obildade af jordens folkslag. Den sydligaste öns yttersta udde kallas
Kap Horn. c) Falklandsöarne, öster om Patagonien, tillhöra England; äro
trädlösa, med stora torfmossar och rik gräsväxt. Här finnas till otrolig myckenhet
vattenfoglar och säldjur, för sin stora fetma tjenliga till trankokning.
Australien och Polynesien.
Dessa båda benämningar användas ömsevis för den s. k. verldsdel, som är
belägen i Söderhafvet och sist blifvit bokant. Den består af ett snart sagdt
oräkneligt antal öar, af hvilka en dock är så stor, att den fått namn af fastland.
Sammanräknade landvidden upptages till 160,000 qv. mil, och invånarnes antal
beräknas till nära 5 millioner. De här ursprungliga menniskorna äro af två
klasser: de större öarnas äro af Neger-racen och kallas Papuas eller Australnegrer,
äro föga höjda öfvor djuren och hafva intet begrepp om samhällsskick eller
religion; de små öarna deremot bebos af menniskor, tillhörande Malajiska stammen
och kallade Polynesier, som hafva ett slags statsförfattning samt äro i hög grad
mottagliga för kultur. Häraf hafva ifrågavarande benämningar användts så, att
de större öarna kallas Australien, de mindre Polynesien.
Sedan sjövägen till Indien blifvit funnen genom upptäckten af Godahoppsudden 1486, och
derefter Amerikas tillvaro blifvit bekant, började nndersökningsresor företagas äfven åt andra
väderstrecks dittills okända haf. Den ena upptäckten följde nn på den andra; år 1606 landade
första gången ett Holländskt skepp pä den stora ö, som häraf fick namnet Nya Holland, men
eljest benämnes Ulimaroa eller Austr allandet, och anses såsom kontinent.
Öar, söder Olll equatorn, bebodda dels af Australnegrer och dels af
blandade stammar.
Nya Holland. Australiens fasta land är beläget mellan 11 och 39 gr.
sydlig bredd samt 131 och 171 gr. östlig längd, således till stor del inom heta
zonen; största längden i Ö. och Y. är alltså 40 gr. eller 540 mil, och största
bredden från N. till S. 29 gr. eller 425 mil; areal-innehållet är 140*000 qv. mil,
och invånarne beräknas till omkring 1,900,000, deraf 50,000 Papuas.
Detta vidsträckta land är ännu till största delen okändt; endast
kusttrakterna äro till någon del undersökta och beskrifna. Berg finnas, som äfven nå
snögränsen; men på rinnande vatten är landet fattigare än någon af de andra
kontinenterna, och den enda flod af någon betydenhet, som man känner, är don
åt södra kusten utflytande Murray. — Engelsmännen göra anspråk på
besittningsrätt af hela landet och äro de onda, som hittills der anlagt kolonier. De
förnämsta sådana äro: a) Queensland, med 200,000 inb., på Ö. kusten, rikt på
guld och mycket fruktbart, b) Ny (t Syd-Wales, på östra kusten, börjades år
1788 och begagnades länge till förvisningsort dt förbrytare; numera utvidgas den
alltjemt af frivilliga utvandrare och räknar 750,000 inbyggare. Städer: Sidney,
200,000, hufvudstad, med hamnen Port Jackson, nära Botany Bay, ursprungliga
förvisningsorten; Bathurst, ny stad inuti landet, c] Victoria, med 1 mill. inb.;
stad: Melbourne, 250,000, liflig sjöfart, d) Syd-Australien, landsträckan vester
om Victoria, omkring den från hafvet utskjutande Spencers vik, har omkr. 250,000
inb.; städer: Adeldide, 30,000, blomstrande sjöfart; Wellington, nyanlagd vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
