Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lagstiftningsfrågor; Banko-Utskott (16 led.) för myntväsendet; Bevillnings-Utskott (20 led.) för allt
som rör beskattningsväsendet, samt om s& anses nödigt, särskilda eller tillfälliga Utskott för
upptagande af fråga som tillhör ständigt ntskotts behandling, och till förstärkning om något af
utskotten anmäler behof deraf. När nu en fråga väckes inom någon af kamrarne, hänskjutes den
först till utskottet, och dettas utlåtande deröfver delgifves alla riksdagsmännen, som derigenom
få tillfälle att i hvar sin kammare yttra sin mening.
De embetsverk, genom hvilka regeringen utöfvar sin makt, kallas Kollegier,
Förvaltning eller Styrelse, som förestås af Presidenter eller General-direktörer, och
icke stå i omedelbart beroende af Kiksdagen, utan af konungen få sina instruktioner
och äro honom ansYariga för sina åtgärder. Sådana verk äro: Armeförvaltningen,
forvaltningen af Sjöärendena, Kammar-kollegium, Kammar-rätten, Stats-kontoret samt
Kommers-kollegium, hvartill kan läggas; Medicinalstyrelsen, Tullstyrelsen, Poststyrelsen,
Telegrafstyrelsen, Jernvägsstyrelsen, jemte Styrelserna öfver allmänna Väg och
Vattenbyggnader samt öfver Fängelser och Arbetsinrättningar. Alla dessa jemte öfriga af
regeringen beroende verk äro sedan 1840 fördelade på 7 s. k. Departement;
dessa iiro: Justitiedepartementet: till hvilket hör alla frågor, som röra
rättegångsväsendet, såsom högre och lägre domstolar, fångvården med alla slags
straffanstalter m. m. Utrikes-departementet: allt hvad som rör rikets förhållande till
andra makter. Landtförsvars-departementet: arméförvaltningen, militärregementen,
fästningar, krutbruk, vapentillverkningar m. m. Sjöförsvars-departementet:
förvaltning af sjöärendena, flottans nybyggnad, underhåll, bemanning m. m.
Civildepartementet : kommers-kollegium, bergs-kollegium, läns-styrelser, vägar och
kanaler, landtmäteri och skiftesverk, jordbruk och kreatursskötsel, bergsbruk,
fabriker och handtverk, handel och sjöfart, jemte alla andra slags näringar.
Finans-departementet: kammar-kollegium, statskontoret, kammar-rätten, mynt- och
kontrollverket, postverket, telegrafen, jemvägame, karta-sigillataverket, tullverket,
jägeristaten, kronans hus och magasiner, städers friheter m. m.
Ecklesiastikdepartementet: kyrkostyrelse och religionsvård, akademier, bibliotek och museer,
universitet och andra högre eller lägre läroverk, medicinalväsendet med allt hvad
som rör läkarekonsten, hospitaler och fattigvårdsanstalter m. m. Hvarje
departements högsta styresman kallas Departementschef. Såsom ledamot af statsrådet
är hvarje departementschefs åliggande att inför konungen föredraga de ärenden,
som tillhöra hans departement, och med sitt namns undertecknande stadfästa de
beslut, som dervid fattas. Såväl dessa som de öfrige statsråden utses af
konungen ensam. — Konungen utnämner en Justitie-Kansler, och Kiksdagen utser en
Justiiie-Ombudsman, hvilkas åliggande är att vaka öfver lagarnes helgd.
Pör rättvisans skipande är första instansen på landet Häradsrätt och i stad
Rådhusrätt; öfver båda stå Hofrätterna och från dessa kan vädjas till Högsta
Domstolen, som dömer i konungens namn.
Häradsrätt består af Häradshöfding och 12 bland hemmansegande bönder valda Nämndemän;
Rådhusrätt utgöres af stadens Borgmästare och 2 eller flera bland borgerskapet valda Rådmän;
Hofrätten har en President och flere Assessorer; Högsta domstolens ledamöter kallas Jnstitie-Råd,
hvilka utses af konungen. Riksrätt, då sådan bildas, utgöres af Presidenten i Svea Hofrätt,
såsom ordförande samt till bisittare rikskollegiernas presidenter, fyra de äldsta statsråden, högste
befälhafvarne för krigsmakteu och äldsta rådet i hvarje kollegium.
Statens inkomster och utgifter. Inkomsterna utgöras dels af räntor för kronan
tillhöriga egendomar, dels af skattebidrag af befolkningen, hvilka senare delas i
ordinarie, hvilka äro afgifter för personer, egendom, rörelse m. m., samt extra
ordinarie, som bestå af tull- och postmedel, bränvinsbrännings-afgift o. s. v. Dessa
tillsammans beräknas för närvarande (1882) uppgå till omkring 79 mill. Ordinarie
utgifterna deremot beräknas till särskilda poster, utgörande olika grenar af rikets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
