Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
381
Sverige: Statistiska uppgifter.
förvaltning, hvilka kallas Hufvudtitlar, och äro nio, nämligen de -ofvannämde
departementerna, hvartill komma Kungl. Hof- ock Slottsstaterna samt
Pensions-ocli Allmänna Indragningsstatema, uppgå till omkring 76 mill.
Jemte denuu ordinarie budget linnes äfven en extra statsrcgleriug, bestående af hrarjehauda
särskilda utgifter, som af statskassan måste bestridas. Så vul den ordinarie som extra
statsreg-lering bestämmes vid hvarje riksdag för det följande året.
Krigsmakten. Landtarméen, dels värfvad dels indelt samt allmänna beväringen
utgöres af Infanteri (fotfolk), Kavalleri (hästfolk) ock Artilleri (med kanoner).
Sammanlagda styrkan uppgår till omkring 125,000 man; hvarförutan finnes
åtskilliga frivilliga Skarf skytte-kårer, hvars sammanlagda styrka f. n. uppgår till omkring
12,500 man, Sjömakten, inberäknade Båtsmän, Beväring, Koffardisjömän m. m.,
uppgår till 26,000 man; flottan har 9 större och mindre seglande fartyg, 4 monitorer,
9 pansarfartyg och 25 andra bevärade ångbåtar, samt ett större antal småfartyg.
Postväsendet. Den första förordningen om ordentlig brefbefordring utfärdades
af Drottning Kristina den 20 Februari 1636. Bland senare tiders förbättringar
härutinnan intages främsta rummet af den lika betalningen för alla bref af samma
vigt. Förut hade afgiften varit olika, beräknad efter den väglängd hvarje bref
hade att passera. Postanstalterna, hvars antal uppgår till bortåt 1,700, fördelas
uti olika klasser: postkontor och postexpeditioner, samt poststationer, hvilka senare
lyda under de förstnämnda.
Telegrafer (sid. 54). Optiska telegrafer liafva länge varit begagnade i riket.
Af elektriska anlades första linien mellan Stockholm och Upsala, 1853; under vattnet,
mellan Helsingborg och Helsingör, i Xov. 1854; sedermera har det fortgått så,
att alla Svenska städer, större handelsplatser, en del lastageplatser och de allra
flesta jernvägsstationer nu äro på detta sätt sammanbundna, så att samtlige
platser som stå i telegrafisk förbindelse med hvarandra uppgå till bortåt 800.
Jernvägar. För ej mycket mera än ett fjerdedels sekel var jeruvägar alldeles
främmande inom vårt land. Först år 1852 erhöll ett inom Xerike bildadt aktiebolag
kungl. privilegium på byggande af den s. k. Köping—Hult jemvägen, och derefter
följde raskt flera andra. Under 1853—54 års riksdag beslutades byggande af
stats- eller stambanorna, och på våren 1855 började arbetet å dessa, nemligen å
vestra stambanan i närheten af Alingsås och å södra mellan Malmö och Lund.
Sedan har byggande af jernvägar inom landet gått med otrolig hastighet, så att
innevarande år 1882 finnas statsbanor, de s. k. södra, vestra, östra, norra och
nord-vestra, jemte några bibanor, till en längd af öfver 2,200 km., och enskilda banor,
byggda af bolag och kommuner, dels med dels utan statsbidrag, till en längd
af öfver 4,000 km., med en byggnadskostnad för samtliga banorna till något
öfver 400 mill. kronor.
Befolkningen. Rikets folkmängd beräknades år 1880 till 4,565,698 personer.
Hufvudsakligen utgöras dessa af en folkstam, den Svenska, från början
sammansmält af Svear och Göter; en del Lappar finnas väl häribiand inberäknade, men
deras antal är ej vidare bestämdt, än att de uppgå till omkring 6,000 personer.
Af andra främmande nationer äro Tyskar och Danskar talrikast.
Svenskarne liafva af ålder varit utmärkta som ett resligt, kraftfullt, allvarsamt
och ärligt folk, med en aldrig kufvad kärlek tiU friheten och fäderneslandet; men
deremot beskyllas de, måhända icke utan skäl, för afund sinsemellan, misskännande
af egna förmåner och rika tillgångar genom en öfverdrifven aktning tor allt som
är utländskt, samt svaghet för börd och rang, hvilka merändels få njuta företräde
framför verklig förtjenst. Lappams äro småväxta och fromsinta samt lefva som
nomader.
Rikets Regalier (värdiglietstecken) äro fem: Kronan, Svärdet, Spiran, Aplet
och Nyckeln, hvilka vid kröningar öfverlemnas åt konungen såsom sinnebilder af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
