Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
efter hans fall och grep de flesta Europas folk. — I Österrike erhöll Erans I
kejsartronen efter Leopold II, som dog den 1 Mars 1792. Han yar en rättfram
och menniskovänlig men mycket svag man, som öfverlemnade styrelsen af landet
åt sin rikskansler, furst Metternicli. Detme man (rikskansler 1821—1848) stod i
spetsen för den frihetsfiendtliga reaktionen, och var i följd deraf allmänt hatad af
det tyska folket. Frans I dog den 1 Mars 1835 och efterträddes af sin son
Ferdinand IV. Missnöjet med regeringen växte emellertid alltjemt och
Februarirevolutionen i Frankrike uppblåste gnistan till full låga. I Mars månad 1848
kom det i Wien till gatuoroligheter, hvilka blefvo så allvarsamma, att kejsaren
nödgades fly till Innsbruck. Österrikes italienska och czeehiska provinser gjorde
samtidigt uppror, och Ungarn, som begärt en fri statsförfattning och sjelfständig
styrelse förklarade sig nu oberoende. Den svage kejsar Ferdinand nedlade då
sjelfmant regeringen till förmån för sin brorson Frans Josef, som utlofvade en
ny, frisinnad författning, qväfde de italienska och böhmiska upproren, samt
under-kufvade följande året äfven Ungarn, likväl först med tillhjälp af Ryssland. Sålunda
blef Ungarn en underlydande provins, och under ständiga jäsningar innehade det
denna ställning ända till 1866, då det återfick sin sjelfständigliet och sedan hvilken
tid det utgör ena hälften af monarkien Österrike-Ungarn. — I Preussen efterträddes
Fredrik II 1786-af Fredrik Vilhelm II, som uträttade mycket för landets utveckling
i industrielt afseende, men väckte missbelåtenhet genom ett religions- och tvänne
censur-edikt. Han dog den 16 Hov. 1797 och efterträddes af sin son Fredrik
Vilhelm III, hvilken under de franska hvälfningama sökte så länge som möjligt
bibehålla fred, men tvangs 1806 att uppträda mot Napoleon, som i grund förstörde
de preussiska härarne och frånryckte Fredrik Vilhelm hälften af hans land. 1812
måste han sluta sig till kriget i Ryssland. Vid fredsslutet 1815 erhöll han betydliga
fördelar, ooh egnade sin öfriga regeringstid åt fredlig och nitisk omsorg för landets
förkofran. Han dog den 7 Juni 1840 och efterträddes af sin son Fredrik Vilhelm IV.
Men äfven här hade efter befrielsokrigen en trängtan efter politisk enhet och
frihet fått en kraftig väckelse. Underrättelsen om upproret i Wien 1848 föll
derför i Berlin ned som en tändande gnista; befolkningen gjorde uppror, hvilket
först kunde slillas genom konungens löfte om en konstitutionell författning, hvilken
besvors den 6 Febr. 1850. Fredrik Vilhelm IV dog barnlös 1860 och
efterträddes af sin bror Vilhelm I. — Redan år 1848 hade hertigdömena Slesvig
och Holstein sökt lösgöra sig från det danska öfverherrskap, hvaruti de stodo
sedan långliga tider, men då misslyckats. 1864 förnyade de sitt försök, denna
gång understödde af Preussen och Österrike. Det lilla Danmark kunde
naturligtvis ej motstå de båda stormakternas anfall, utan måste efter flera nederlag, den
30 Oktober underteckna freden i Wien, då hertigdömena afträddes till Preussen
och. Österrike. Men som Preussen snart gjorde anspråk på att för sig behålla
båda hertigdömena, uppstodo tvistigheter, hvilka slutade med, att Preussen
förklarade Österrike, till hvilket land äfven de flesta af Tysklands mindre stater
slöto sig, krig 1866. Med otrolig snabbhet besegrade och intogo de preussiska
armeema Hannover, Hessen och Sachsen, samt slogo Österrikes härar efter flera
mindre strider, den 3 Juli fullständigt vid Sadova. Österrike såg sig derpå tvunget
att sluta freden i Prag (30 Aug.) hvaruti det afstod Slesvig-Holstein till Preussen
och samtyckte till det dittills varande tyska förbundets upplösning. Med de öfriga
tyska staterna slöt Preussen nu äfven fred, med undantag af Hannover, Hessen,
Nassau och den fria riksstaden Frankfurt, hvilka införlifvades med det preussiska
riket. Med de norr om Main liggande öfriga tyska staterna ingick Preussen nu
det s. k. nordtyska förbundet. I Juli 1870 förklarade Frankrike, som med afund
sett Preussens maktutvidgning, krig. Detta krig blef likväl, som ofvan omtaladt
är, för Frankrike i hög grad olyckligt, och det tyska enhetsverket fullbordades
väsendtligast derigenom. Redan under belägringen af Paris slöto sig de sydtyska
staterna till det nordtyska förbundet, och den 18 Jan. 1871 blef konung Vilhelm
af Preussen i Versailles utropad till Tysklands kejsare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
