Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sverige, som burit namnet Karl, ehuru han i senare tider genom missförstånd
fått heta Karl VIL Under hans tid utnämndes, år 1164, den förste
erke-biskopen i Sverige, nämligen Stefanus, förut munk i Alvastra kloster. Presterna
frikallades från att dömas af veridslig domstol; klostrens antal ökades, och bland
de nu anlagda nämnas Säby i Södermanland och Vreta i Östergötland. Erik
den Heliges son Knut, som blifvit uppfostrad i Korge, gjorde anspråk på svenska
tronen, men måste efter fyra års strider hy till Danmark; derifrån återkom han
1168 med en dansk här och öfverföll Karl, som då vistades på Visingsö.
Konungen blef dödad, men drottningen, Kristina, undkom med sina tre barn och
hydde till Danmark, hvars konung var hennes morbroder.
15. Knut Eriksson blef nu konung. Under hans tid, 1187, inföllo de ännu
hedniska Esterna"! Mälaren, härjade dess kuster och uppbrände Sigtuna,
livar-ifrån de bland annat byte bortförde ett par kyrkodörrar af rent silfver, hvilka
ännu lära förvaras i Ryssland. Af denna händelse började man inse
nödvändigheten af att befästa Mälarens utlopp. Konung Knut inkallade sedermera sin
företrädares son Sverker till sin medregent. Knut dog 1195.
16. SverkerKarlsson tillträdde nu regeringen; han kallas den yngre, till
skil-nad från farfadern. Sverker den yngres första gemål hette Bengta från
Danmark, med hvilken han hade en son och två döttrar, Helena och Ingrid. Den
så kallade Eolkungaslägten, hvars stamfader var en rik och mäktig man, Eolke
Digre, som lefde under hedniska tiden, hade nu blifvit så betydande, att den i
makt tähade med konungamakten. Sedan Sverker blifvit enkling, ville han
be-frynda sig med denna slägt, i afeigt att derigenom stadga sitt välde, och
förmälde sig derför med den mest betydande af samma slägt, Birger Brosas dotter
Ingrid, och hade med henne sonen Johan. I början lefde Sverker i godt
förstånd med sin företrädare Knuts söner, hvilka bodde pa Elgarås i Vestergötland;
men slutligen började han misstro dem och, i tanke att befästa sig sjelf och sin
ätt på tronen, lät han år 1205 öfverfalla och döda desamma, livarvid dock en
trogen hofman, Eale Bure den yngre, lyckades att med äldste sonen Erik
undkomma till Korge. Genom denna bragd förlorade Sverker sitt folks kärlek, den
han ej mer kunde återvinna. Snart kom. prins Erik frän Korge och gjorde
anspråk på tronen, då ^Sverker insatte sina döttrar i Yreta kloster och Hydde till
Danmark, hvarest han samlade trupper med dem han ville återtaga Sverige,
men han blef slagen, först 1208 vid Lena (nu Kungslena) och sedan 1210 vid
Gestilren, der han stupade.
En Folkunge, Sune Folkessou, hade fattat kärlek till prinsessan Helena; men som hon
bevakades i klostret, begagnade han sig af en list, för att vinna sin önskan: han och några hans
följeslagare utklädde sig till englar, med hvita kläder och stora vingar, och komrao helt bittida
en morgon till klosterporten. Den förskräckta portvakterskan skyndade att öppna för dessa
himmelska gäster, hvilka genast begåfvo sig till Helenas cell och ledde henne ut med sig, hvarvid
alla uunuorna begynte uppstämma lofsånger öfver den himmelska nåd, som vederfarits prinsessan
och klostret. Sune förde Helena hem till sin gård och firade bröllop med henne. Systern Ingrid
blef sedan abbedissa i samma kloster.
17. Erik X Knutsson, som nu blef konung, är den förste i Sverige, som låtit
kröna sig. Han förde en stilla regering och dog på Visingsö 1216.
Erik X:s gemål var en dansk prinsessa vid namn Rikissa: dä houforsTTom till Sverige,
beklagade hon sig öfver att hou måste stiga till häst och ej kunde erhålla en vagn, som det
brukades vid hennes faders hof; men de stolta svenska fruarna, som ej förstodo sig på
beqväm-ligheter, svarade, att drottningen ej borde försöka hit införa några Jut.-ka seder.
18. ,Johan I Sverkersson blef efter Eriks död vald till konung. Under hans
tid härjade Esterna ~ater i Mälaren, men blefvo slagna vid Kungshatt. En påflig
bulla af år 1218 förbjöd presternas barn att ärfva sina föräldrars egendom,
hvilken borde tillfalla kyrkan. Eör sin efterlåtenhet mot de andliga blef 3 ohan
af dem kallad den Fromme. Han dog ogift på Visingsö år J222.
19. Erik XI, Erik X:s, efter faderns död födde son, blef derefter ehuru blott
sex år gammal, vald till konung. Af sina kroppslyten har han blifvit kallad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
