Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kunde mäta sig med hvilken sjömakt som helst, i följd hvaraf Sverige intog ett betydande rnn»
bland Europas stater. På ett nyårstiden 1540 hållet herremöte i Örebro beslöts, att af Gustaf
I:s efterkommande skulle äldsta sonen alltid einottaga kronan; detta beslut stadfästades af
ständerna vid en riksdag i Vesterås 1544. Sina öfriga söner tilldelade han hvar sina hertigdömeri:
Johan fick Finland, Magnus Östergötland och Karl Södermanland, Nerike och Vermland. Denna
rikets sönderstvckning, föranledd af faderskärlek, var den enda handling af oklokhet, som
historien tillagt denne kraftfulle konung, och följderna visade häraf samma olyckor, som förut en
likadan handling af Hirger Jarl.
2. Erik XI V\ Gustaf I:s äldste son, var född 1533, emottog vid faderns död
ett väl ordnadt rike, i fred med alla sina grannar, en full skattkammare, en
talrik och välrustad flotta samt en betydlig krigsmakt till lands. Han hade ett
fördelaktigt utseende och hög lärdom; hans första regeringstid utmärktes med
många tor riket nyttiga åtgärder. Den myndighet, fadern i sitt af ständerna
godkända testamente tillagt sina yngre söner, hvardera i sitt hertigdöme, var
föga mindre än konungens eget; och som Erik ansåg sin kungliga makt
härigenom mer än tillbörligt inskränkt, sammankallade han ständerna till Arboga
på våren 1561. Genom de härvid upprättade Arboga Artiklar firigo hertigame
väl fortfarande uppbära sina liertigdömens skatter och andra utskylder, men
inbyggame jemte embetsverk, krigsmakt m. m. skulle stå under konungen och
allmänna lagen, der lika väl som i ofri’ga riket. Strax efter midsommar samma
år firade Erik sin kröning i Upsala, livarvid utvecklades en lyx och prakt, som
öfversteg allt hvad någon förut sett i Sverige. Vid detta tillfälle infördes äfven
en ny inrättning, nemligen Gr ef ve- och Friherrevärdigheterna. Hittills hade all
adel varit lika ansedd, blott med den skilnad, som tillfälligtvis kunnat uppstå
af någon ätts större rikedom eller dylikt; nu bestämdes tre olika grader. Till
den första, eller grefvar, utnämndes genast tre och till friherrar nio. Samma
år erbjödo sig Estland och Lifland, hvilka länge oroats af de råa och vilda
rys-sarne, att lägga sina land under Sverige. Erik, som häri såg ett medel att
utvidga sin makt och öka sin kronas glans, antog utan betänkande tillbudet;
men härigenom invecklade han riket i ett långvarigt krig, först med Polen, som
äfven gjorde anspråk på dessa land, samt sedermera, på polska konungens
anstiftan, äfven med Lybeck och Danmark. Detta krig med Danmark, det s. k.
nordiska sjuårskriget, blef i hög grad olycksbringande för nordens folk; det
fördes å ömse sidor med sådan grymhet, att det till stor del uppväckte det
na-tionalhat mellan svenskar och danskar, som sedan varade i flera hundra år.
Till sjös voro svenskarno under Jakob Bagge och Klas Kristersson Horn i
allmänhet segrare, till lands deremot vunno danskarne under Daniel Jlantzau flera slag.
Om hösten 1562 förmälde sig konung Eriks broder, hertig Johan, med
prinsessan Katarina Jagellonica, en dotter till konungen i Ppleu, och försträckte denne
sin svärfar en större pcnningesumma. Detta väckte Eriks misshag och han sände
en kallelse till hertig Johan att infinna sig i Stockholm för att förklara sitt
uppförande; men i stället för att hörsamma kallelsen, inneslöt han sig på Abo
slott; för svag att emotstå konungen, blef han snart öfvervunnen och
tillfångatagen; ständerna dömde honom till döden såsom riksförrädare, och han insattes
i strängt men anständigt fängelse på Gripsliolms slott, der han qvarhölls i fyra
år, i sällskap med sin gemål, som frivilligt delade hans fångenskap och der födde
honom tvenne barn. Adeln, som genom konung Erik vunnit ej allenast ökad
glans, utan derjemte andra stora fördelar, såsom vissa gårdar fria från russtjenst,.
första uppkomsten af Säterifriheten, visade snart huru föga pålitlig denna
samhällsklass i alla tider varit för konungadömet, i det den till tack för sina
erhållna förmåner högst vårdslöst uppfylde sina skyldigheter i det uppkomna kriget;
då de härför af konungen erhöllo en väl fortjent förebråelse, uppstod en
sammansvärjning. Konung Erik, som af sin mor hade ärft ett mjeltsjukt och
misstänksamt lynne, och med skäl fattade misstroende till adeln, lemnade förtroende
ät personer af annan härkomst, dem han anförtrodde åtskilliga vigtiga embeten;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
