Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alla landsorter tillsattes landtmätare, hvilka det ålåg att upprätta kartor öfver
så väl härader och socknar som kronans och enskildas egendomar; för första
gången infördes nu ett öfver hela riket gällande mått, mål och vigt;
bergshand-teringen, grundlagd under Gustaf Vasas dagar, fick nu den utbildning, som gjorde
henne till en af landets förnämsta hufvudnäringar; ej mindre än elfva städer i
Sverige och Finland hafva Karl IX att tacka för sin grundläggning, nemligen
Karlstad, Mariestad, Mariefred, Umeå, Torneå, Vasa, Uleåborg, Kajana, Göteborg,
Falun och Filipstad; för utrikes handelns befordran stiftades sällskap, som sträckte
sin verksamhet ända till Persien. Denna verksamhet i alla riktningar väcker
förvåning, då man vet, att denne regent intet ögonblick fick nedlägga vapnen.
De inre fienderna lyckades han väl slutligen qväsa, men de yttre fortforo under
hela hans regering; strax efter Sigismunds afsättning utbröt krig mot Polen, som
derefter alltjemt fortfor med omvexlande lycka; i Ryssland hade de falska
Deme-trierna (se sid. 448), understödde af polacker, inneslutit och belägrat zaren,
hvar-för Karl på dennes begäran 1609 ditsände en här under Jakob ’de la Gardie och
Evert Horn, hvilka befriade zaren; men den härför lofvade belöningen, Kexholms
slott och län. vägrades och måste med storm intagas. Danska konungen Kristian
IV, som ansåg Sverige försvagadt af de långvariga krigen och styrdt af en åldrig
och sjuklig regent, ville begagna tillfället och förklarade krig 1611;
befälhaf-varen på det väl befästade Kalmar slott, Kristoffer Some, var nog usel att för
betalning öfverlemna slottet åt Kristian; detta grämde den ridderlige, men
numera försvagade konung Karl så hårdt, att han i hettan utmanade Kristian till
envig, hvilket dock af denne med hån afslogs. Af harm och sorg brötos alldeles
hans krafter, sjukligheten tilltog och på hemvägen från Kalmar kom han ej längre
än till Nyköping, der han stilla afsomnade. Hans stoft hvilar i Strengnäs
domkyrka. Karl IX var tva gånger förmäld, först med prinsessan Anna Maria af
Pfalz, som dog medan han ännu var hertig; hon var moder åt sex barn, alla
döda i späd ålder utom dottern Katarina, förmäld med pfalzgrefven Johan
Kasi-mir. Hans andra gemål var Kristina af Holstein, moder till Gustaf Adolf och
Karl Filip samt Maria Elisabet, gift med hertig Johan af Östergötland.
Karl IX har af häfden blifvit hårdt bedömd, och hans ofta öfverdrifna stränghet har ej
sällan blifvit kallad tyranni: men ingen har knnnat frånkänna honom en ren och oförfalskad
kärlek till sitt folk och oaflåtlig omsorg om rikets bästa. Som han ansåg sig ej böra fatta fullt
förtroende’ för någon, ville han med egna ögon se och öfvertyga sig om så mycket som möjligt,
hvarför han nästan alltid var stadd på resor och gästade ej sällan bondstugorna, samtalande med
invåname om deras angelägenheter. All oredlighet straffade han genast, utan anseende till
person, och då sådan mest upptäcktes bland de högre klasserna, fick han af dem benämningen
»bondkonungen». Att oaktadt hans blodiga bila alltid hängde färdig öfver uppstudsiga och
bedrägliga adelsmäns hnfvuden, hans afsigt ej var att nedsätta eller undergräfva detta stånd,
bevisas deraf, att redliga adelsmän alltid njöto hans ynnest, voro liksom sjelfskrifna till alla högre
sysslor och ofta erhöllo öfverseende vid bristande fullgörande af sina skyldigheter. Mot
prester-skapet begagnade han aldrig någon myndighet i religionsfrågor, utan ingick tvärtom ofta i
stridsskrifter Öfver olika meningar. Borgerskapets och menige allmogens tillgifvenhet egde han i
allra-högsta grad, och i flere mansåldrar derefter omtalades, att så länge själaringningen efter »Store
Karl» varade, både unga och gamla bittert gräto, och det då var likasom allting blifvit dödt och
öde i hela landet.
6. Gustaf II Adolf, Karl IX:s son, var född den 9 december 1594, och hade
således ännu ej fyllt 17 år, då fadern dog. Rikets ställning var nu högst
vådlig; alla tillgångar voro medtagna af de tre krigen mot Polen, Ryssland och
Danmark, hvilka ännu fortforo. Yid en oförtöfvadt sammankallad riksdag
förnyade hertig Johan sin afsägelse af arfsrätten till kronan, hvarefter Gustaf Adolf,
oaktadt sin ungdom, förklarades för fullmyndig konung, hvarjemte beslöts, att
kriget skulle med kraft fortsättas, till dess en någorlunda dräglig fred kunde
erhållas. De fredsforslag, som Gustaf Adolf snart derpå gjorde danska konungen,
tillbakavisades hånfullt af denna öfvermodiga fiende, som nu trodde sig kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
