Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
början gjordes 1853 (se härom sid. 381); jern vägars byggande, hvarom
regeringen första gången utfärdade bosiut den 27 november 1845, och den första
färdiga jernbanan inom riket öppnades emellan Örebro och Nora den 5 mars
1856. De ohyggliga, till intet godt numera tjenande spö- och risstraffen,
äfven-som den från katolska tiden fortvarande men nu föråldrado och
förargelseväckande kyrkoplikten blefvo afskaffado genom kungliga kungörelser 1855. De
oroliga rörelserna, som i februari 1848 började i Frankrike och spridde sig kring
Europa, sände äfven dyningar till norden, och den 19 mars färgades Stockholms
gator af medborgares blod. Samma år anfölls Danmark af Schlesvig-Holstein,
som önskade frigöra sig från det danska öfverväldet, och som dervid
understöddes af Tyskland, hvarvid Sverige, som under den långa fredstiden försonat
sig med sin gamla fiende och hvarest nu ett nytt parti, de s. k. skandinaverna,
hvilka önskade en nära sammanslutning mellan de 3 nordiska landen, uppstått,
uppträdde till sin grannstats försvar och hufvudsakligast bidrog till den 1850
afslutade freden. Yid det i slutet af 1853 utbrutna krig mellan England och
Frankrike å ena sidan och Ryssland å den andra, hvilket slutade 1856,
bibehöll Sverige sträng neutralitet, med lika vänskap till alla makter. Konung
Oskar I dog den 8 juli 1859. Hans gemål var Josefina Maximiliana Eugenia,
prinsessa af,Leuchtenberg, född den 14 mars 1807; deras barn voro: Karl
Ludvig Eugene; Frans Gustaf Oskar, född den 18 juni 1827, did i Kristiania
don 24 september 1852; Oskar Fredxik; prinsessan Charlotta Eugenia Augusta
Amalia Albertina, född den 24 april 1830, samt Nikolaus August, född den 24
augusti 1831.
Man bar kallat konung Oskar I den Milde eller Eridsälle, och om konungar
nu liksom fordom fingo namn af sina egenskaper, skulle ett af dessa
ovilkor-ligeu komma på hans lott. Sjelfva den personifierade elakheten eller afunden
skulle ej kunna framvisa något enda drag, som i hans lefnad icke åsyftade rikets
väl. Många åtgärder till rikets utveckling och förkofran vidtogos väl utan att
härflyta från hans person, men han gillade dem alla; och om han än icke kunnat
hindra vissa af dem, såsom födda af tiden och folklynnet, och alltså gjorde
en dygd af nödvändigheten, kan dock ingen framkomma ens med den förmodan,
att konung Oskar I skulle velat bereda något sådant ftinder, äfven om det stått
i hans makt.
19. Earl XV, Oskar 1:$ äldste son, föddes den 3 maj 1826, uppsteg på
tronen den 8 juli 1859 och kröntos den 3 maj 1860. Under hans regering
för-kofrades riket ytterligare i många afseenden. Religionsfriheten utvidgades,
folkundervisningen ombildades och förbättrades och ett vidsträckt jernvägsnät anlades.
Men den vigtigaste förändringen var dock genomförandet af den reform, som
hvarken under Karl Johans eller Oskar I:s regeringstid lyckades vinna framgång:
afskaffandet af ståndsindelningen och antagandet af nu gällande riksdagsordning.
Förslaget till densamma var uppgjordt af dåvarande statsministern, friherre Louis
de Geer och framlades för ständerna 1862 då det förklarades hvilande till nästa
riksdag. Enligt detsamma skulle riksdagen sammanträda hvart år och bestå af
två kamrar, som borde ega lika makt, men hvars ledamöter skulle väljas på olika
tid och olika sätt. Konungen skulle ega rätt att upplösa riksdagen och påbjuda
nya val.
Öfver hela landet mottogs förslaget med stort bifall och deputationer sändes
från de flesta landsändar att lyckönska ministern. Oron och fruktan att
ständerna, hufvudsakligen adeln ej skulle antaga lagförslaget ökades till den grad att
regeringen lät inkalla militär till hufvudstaden. Den 7 december 1865 antogs
likväl förslaget på riddarhuset, och adeln afgick sålunda frivilligt från den
politiska skådeplatsen. Den 15 januari 1867 sammanträdde för första gången den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
