Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karl XV. Ostar II.
533
nya riksdagen. I den första kammaren, hvars medlemmar väljas af landstingen,
insattes hufvudsakligen ledamöter af adeln; i andra kammaren deremot, hvartill
medlemmar väljas af hvarje myndig man, som skattar till staten för en inkomst
af minst 800 kronor, valdes hufvudsakligen ledamöter af det gamla bondeståndet.
Dessa slöto sig snart tillsamman till en förening, som antog namnet
landtmanna-partiet, för att verka hufvudsakligen för sparsamhet i utgifterna, synnerligen till
försvarsverket, samt för reformer i skatteväsendet. Under konung Oskar II:s
regering, 1880, har det lyckats detta mäktiga parti, som kan anses representera
störro delen af svenska folket att komma till regeringen, i det att friherre De
Geer då afgick som statsminister och ersattes af landtmannapartiets ledare grefve
Arvid Possc.
Karl XV:s starka helsa bröts i förtid och han dog på återresan från utlandet
i Malmö 1872, blott 46 år gammal. Hans gemål var Lovisa af Nederländerna,
född 1828, förmäld 1850, död 1871. Deras barn: Lovisa, född 1851,
kronprinsessa af Danmark, samt Karl, född 1852, död 1854.
Konung Karl var en högväxt man med sköna anletsdrag, till sitt tänkesätt
fosterländsk och med frisinnade åsigter, dertill flärdfri, enkel, öppenhjertig.
Sällan om någonsin har en svensk konung varit så allmänt älskad af sitt folk,
som äfven utan skrymteri begrät hans förtidiga död.
20. Oskar II, Oskar den förstes tredje son, vår nu regerande konung föddes
den 21 januari 1829 och är förmäld med So/ia af Nassau, med hvem han har
sönerna Gustaf, Oskar, Karl och Eugene. Under hans regering har riket
ytterligare gått framåt i inro utveckling, oaktadt mycket ännu återstår att önska:
allmän rösträtt, oinskränkt religionsfrihet m. m. Yid riksdagarne har frågan om
förstärkt försvar varit don mest brännande, men ännu ej blifvit löst:
majoriteten inom kamrarne, Sveriges allmoge, tror fortfarande att intet hotar
fosterlandets sjelfständighet och att detsamma tjenas bättre derigenom att dess söner
hellre använda alla till buds stående krafter mot de inhemska fienderna:
samhälls-lifvets försoffning, njutningslystnadens öfverhandtaganie samt bristen på
arbetslust och föi-etagsnmhet, än på en stor krigsmakt afsedd för yttre fiender, som
lyckligtvis ej mer för Sverige finnas till.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
