Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
550
Lärdoms-His t ar
munk, död 735, ryktbar för lärdom och sina historiska skrifter, genoin hvilku
kristna tideräkningen infördes i vestra Europa; Johannes Scotus Erigena, frän
Skottland, död 880, stiftade den “skolastiska filosofien", hvilken fick sitt namn deraf,
att den utgick från klosterskolorna och innehöll en blandning af de forngrekiska
och kristna lärosatserna; Wilhelm, grefve af Poitiers, född 1071, död 1122, var
den förste till namnet kände trubaduren; Koger Baco, född 1214 i Somerset i
England, död 1292, gjorde vigtiga upptäckter i de fysiska vetenskaperna; Dante
Alighieri, född i Florenz 1265, död 1321, har gjort sig odödlig genom sitt
mästerverk “den gudomliga komedien"; Francesco Petrarca, född i Arezzo 1304, död
1374, äfven ryktbar för sina poetiska skapelser; Thomas a Kcmpis, från Kempen
inom Kölniska området, död 1471, bekant för sin bok “Om Kristi efterföljeise";
Walther von der Vogelweide, den ryktbaraste af Tysklands många Minnesänger.
Uti Östra ltomerska eller s. k. Grekiska kejsardömet fortforo vetenskaperna att
idkas mer än i det öfriga Europa; men när Konstantinopcl år 1453 intogs af
Turkarna flyktade skaror af greker undan de mohammedanska bekännames blinda
fanatism och blefvo i vestra Europa gästfritt mottagna, livarvid isynnerhet
re-genterna af huset Modici i Elorenz täflade att skydda och gynna dem. Den
klassiska litteraturen blef nu mer känd och utbredd, och all litterär bildning
erhöll ett nytt och förändradt lif.
Hvad som isynnerhet bidrog till vetenskapernas framgång, var det
deltagande, som utmärkta regenter tid efter annan häruti visade. Karl den Store
anlade flere skolor, och hans exempel följdes af flere andra; i dessa skolor lärdes
de så kallade sju fria konsterna (septem disciplinæ) hvilka voro: grammatik,
dialektik, retorik, aritmetik, geometri, astronomi och musik. Af dessa blefvo de tre
förstnämnda, nemligen grammatik (språklära) dialektik (begreppsutveckling) och
retorik (talkonst) kallade Trivium, hvaraf uppkom benämningen trivial-skola. I
städer, der skolor funnos, nedsatte sig män, hyilka lemuade undervisning äfven
i andra vetenskapsämnen, och ryktet härom ditlockade många åhörare och flere
lärare, genom hvilka mäns frivilliga förening uppstodo läroanstalter, der föredrag
höllos i alla den tiden kända lärdomsyrken (univorsitas litteratorum), och sålunda
bildades universiteterna, hvilka i början voro on af både regenter och embetsmän
oberoende inrättning. Det första universitetet uppkom i Bologna 1119; sedan följde
Paris 1206, 3’adua 1221, Salamanca 1222, Toulouse 1228, Oxford 1300,
Heidelberg 1346, Prag 1348, Köln 1388, Upsala 1-176, Köpenhamn 1478, med flere.
Under det sista århundradet af don så kallade medeltiden, eller 1400-talet,
inträffade en mängd omständighotor, som gjorde en fullständig brytning inom
menniskans både andliga och verldsliga lif oundviklig. De inrättade
universiteterna utbredde allt liera kunskaper bland allmänheten, och dessa sattes i ett
lifligt omlopp genom boktryckerikonsten; en utvidgad sjöfart och nya länders
upptäckande alstrade vidsträcktare kunskap om jordon, än förut funnits, och de från
Grokland flyktado lärde fäste en förut saknad allmän uppmärksamhet på den
fomåldriga vetenskapens djup och skönhöter. Allt detta samman!agdt öppnade
det af påfveväldets illfundigheter förblindado folkets ögon, så att falskheten i
presterskapets religionsläror allt klarare framlyste, och härigenom lyckades det
några starka själar att afskudda sig det allt andligt lif förtryckande påfviska oket.
Af dem, som i detta fall arbetade till monsklighetens förädling, lyckades först
Martin Luther, född 1483, död 1546, att vinna ändamålet; så väl han sjolf som
hans värdiga biträdare, Philip Melanclithon, född 1.497, död 1560,’voro lärde män,
som kunna anses såsom nyare tidens första författare, helst de, utom sina arbeten
i roligionsfrågor, äfven riktat vetenskapen med värdefulla uppsatser. Striden
mot katolicismen framkallade i början af dotta tidelivarf kännedom af forntidens
så väl kunskaper som språk; många utmärkte sig i filologien (språkkunskapen),
såsom Johann Keuchlin, kallad Capnio, född i Pforzheim i Baden I 155, död 1522;
Erasmus från Rotterdam, född 1467, död i Basel 1536, med flera. Dessa religions-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
