Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Astronomi eller Stjernkunskap. Härom se sidd. 133 o. f.
Automater, eller figurer, som genom mekanisk inrättning kunna härma 1
ol-vande varelsers rörelser. Flere sådana omtalas redan från äldre tider; en grek.
Tarentinern Archytas, skall år 408 förfärdigat en dufva af trä, som kun do flyga.
Bajonett, spjut, fastsatt på en musköt, har sitt namn af staden Bayonne.
Karl XII var den förste som i slaget vid Narv a begagnade det som
angreppsvapen.
Balsamering af döda kroppar är en egyptisk uppfinning oeli ganska gammal,
ty den var redan känd af patriarken Jakob. En engelsk läkare, Hunter, uppfann
1774 ett sätt att så balsamera ett lik, att dess alla drag bibehöllos.
Barometer, se sid. 188. — Basuner, se under Musik-instrument.
Bergverk. På hvad sätt och vid hvilken tid menniskorna först upptäckte
metaller känna vi icke; sannolikt funnos gedigna stycken på jordytan, och den
nytta man såg sig kunna draga af sådana föranledde deras sökande djupare ned.
Att detta skett ganska tidigt, synes af Mosis och Jobs böcker, der metallers
bearbetning omtalas. De äldsta bergverk befunnos i vestra Asien och Egypten. I
Europa kom denna rörelse i gång under Macedoniska och Komerska väldena.
Berlinerblått, se under Färgkonsten.
Bildhuggeri. Denna del af de fria konsterna är sä gammal, att dess tömta
böljan förlorar sig i förhistoriens dunkel; Egyptens och Indiens fornlemningar
framte af denna konst utmärkta prof af obekant ålder. Men hos grekerna är
det som denna konst nådde sin högsta grad af fullkomlighet. Som de förnämsta
mästarne nämnas i 6:te århundradet f. Kr. Phidias från Athen och Polyklet från
Sicyon; i 4:de århundradet Skopas från Paros och Praxiteles från Athen. XTti
Italien hade Etruriema redan tidigt utbildat sig i konsterna, och när Grekland
blef en romersk provins, flyttade många grekiska konstnärer till Bom. hvarest
konsten en tid uppblomstrade, men under påföljande krigsbuller ater förföll,
till-dess först på 1230-talet Nicola från Pisa deri försökte väcka nytt lif. På senare
tiden har denna likt andra konster alltjemt gått framåt, och bland de mästare,
som vunnit mesta ryktbarheten, äro: uti Italien: Donatello, född 1383, död 1406;
Leonardo da Vind född 1452, död 1519; Michel Angelo Buonarotti. född 1474, död
1564; (Hov. Lorenzo Bernini, född 1599, död 1680; Antonio Canora född 1757,
död 1822. Uti Frankrike: Pierre Jean David ÆAngers, född 1789, död 1856.
Uti Danmark: Albert Bertel Thorvaldsen, född 1770, död 1844. Uti Sverige: Johan
Tobias Sergel, född i Stockholm den 5 sept. 1740, död den 26 febr. 1814 : Johan
Niklas Byström, född i Filipstad don 18 dec. 1783, död den 12 mars 1848; Bengt
Erland Fogelberg, född 1786, död i december 1854; Johan Peter Molin, född 1814,
död 1873.
Bläsbälgen synes redan varit känd af do forna grekerna och som dess
uppfinnare nämncs Anacharsis från Scytien, som vann borgarerätt i Athen.
Boktryeker ikonsten, sådan den ännu bedrifves, uppfans år 1436 af en tysk,
Johan Gutenberg, kallad Gensfleisch, född 1401, död 1468. Han hade sett, att
kortfabrikörer utskuro bilder i trä och aftryckte dom på papper, och häraf kom han
pä den tanken, att på samma sätt bilda bokstäfver; efter många försök började
han utskära livarjo bokstaf för sig pä små träbitar och med påstruken svärta
af-trycka dem bredvid livarandra; på dotta sätt kunde de begagnas till hvad skrift
som helst; men som de snart utnöttes, försökte han sedan skära dem i bly och
trycka papperet mot bokstäfverna i stället för tvärtom, och sålunda inrättades
den första boktryckarepress 14:59. Dessa försök egde rum i Strassburg, dit
Gutenberg redan 1430 begifvit sig; sedan han härpå uppoffrat största delen af sin
förmögenhet, flyttade han 1443 tillbaka till Mainz och ingick der i kompani med
en rik guldsmed, Johan Faust, hvilken kort derpå till medhjelpare antog Peter
SchöJ/er från Gernsheim. Det besvärliga och tidsödande arbetet att särskildt
tillskära livarjo bokstaf undvek Scliöffer dorigenom, att han 1452 påfann att gjuta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
