Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dem i dertill inrättade formar. Bland andra skrifter, som trycktes, påbörjades
äfven bibeln, af hvilket arbete Gutenberg hoppades på ersättning för sina gjorda
uppoffringar; men 1455, då 12 ark redan voro färdiga, var den egennyttiga Faust
nog låg att begära genast utfå 1600 gulden, som han kostat på tryckeriet, och
då den ärlige Gutenberg ej förmådde uppfylla detta vilkor, utverkade Faust ett
rättens utslag, enligt hvilket Gutenberg måste afstå hela sin andel i företaget,
på hvilket sedan stor förfjenst skördades. Snart uppstodo boktryckerier äfven på
andra ställen, såsom i Niimberg 1465, i Augsburg 1466, i Rom 1467, i Neapel
1469, i London 1483 o. s. v. Det första boktryckeriet i Sverige anlades genom
Sten Sture d. ä:s försorg i Stockholm 1483 af en tysk, vid namn Johan 8nell.
Gutenberg dog som hofkavaljcr hos kurfursten af Mainz.
Ett slags tryckning med trä i utskurna bokstäfver, som ännn begagnas i Kina och Japan,
omtalas der hafva varit bekant redan 1084 Sr f. Kr.: men om denna nppgift också är riktigt
så var likväl detta tryckningssätt obekant i Tyskland p& 1400-talet, och således kan ej nekas,
att Johan Gutenberg var boktryckerikonstens rätte uppfinnare.
Brandsprutor, berättas först hafva blifvit uppfunna af en viss Ktesthius i
Alexandria under Ptolemeernas tid; men de voro mycket ofullständiga ända tills
på 1500-talet, då de började förbättras. Slangen, först af vattentät segelduk,
derefter af läder, uppfans af holländaren van ier Seide i Amsterdam 1672.
Broderingskonsten begagnades redan i Mosis tid och omtalas hos flere af
gamla tidens folk; härtill begagnades ömsom tråd af ylle, silke, guld, silfver m. m.
Tre systrar von Wyllieh i Celle (Tyskland) föllo år 1782 på den idéen, att i stället
för tråd begagna menniskohår, och en af dem gick deri så långt, att man tog
hennes arbeten för kopparstick.
Brännglas och Brännspeglar. Af läran om ljuset (sid. 198) veta vi, att, då
dess strålar falla på vissa föremål, blifva de dels återkastade, dels brutna i sina
riktningar, och på denna grund hvila nämnde instrument, med hvilka eld kan
fås från solen. Kännedomen om brännglas är ganska gammal, ty sagan omtalar,
att Prometheus, som skapade den första menniskan, stal eld från himmelen,
hvilket påtagligen hänsyftar på att 1 den erhållits af solstrålarna medels en sådan
genomskinlig sten, som i äldsta tider härtill begagnades; hvem som först dertill
slipat glas, är obekant. Brännspegeln åter är en skifva af metall, helst silfver,
hvars fint polerade yta är slipad ihålig på det sätt, att, då solskenet faller derpå,
träffas de återkastade strålarna i en punkt framför densamma. Med sådana speglar
skall Sicilianern Archimedes omkring 220 f. Kr. uppbränt en romersk flotta, som
belägrade Syrakusa. Detta torde dock vara en fabel. Äfven brännspegelns
första tillverkare är okänd; men båda dessa instruments förnämsta förbättrare
var Ehrenfried Walter von Tschirnhausen, sachsisk adelsman, född 1651, död 1708.
Ett af honom förfärdigadt brännglas, 33 tum bredt, finnes ännu i Paris.
Bränvin är en österländsk uppfinning och har sitt namn deraf, att araberna
först brände det af skämdt vin, för att sålunda få detta brukbart. Den förste
som i Europa hade kännedom derom, var Rainvtndus Lul/us, namnkunnig lärd,
född på ön Majorka 1234, död 1315. Ännu 1333 var bränvinsbränning en af
kemisternas hemligheter, och bränvin fortfor länge att användas endast såsom
medikament under namnet aqua vita (Lifsvatten); först efter 1529 blef det allmänt.
Brödbakning af sönderstött eller mellan stenar krossad säd omtalas redan i
Abrahams tid, och under Josefs tid funnos bagare i Egypten. Först 400 f. Kr.
började romarne att af mjöldeg bilda kakor, hvilket de lärt af grekerna, och
omkring 170 f. Kr. uppkommo i Rom de första offentliga bagerier.
Byggnadskonsten. Blåst, nederbörd och köld tvang först menniskorna att söka
skydd mot väderleken, och då naturens egna byggnader, såsom berggrottor,
ihåliga träd m. m. ej längre voro tillräckliga, måste de sjelfva bilda sig sådana.
De första voro endast enkla kojor af trä, stenar eller jord; men att större
byggnader redan tidigt uppfördes, bevisas af berättelsen om Babels torn jemte de ru-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
