Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I hela Kina tix* Fo’s reformation af Buddhaläran rådande. Fo, som ungefår
vid tiden af Kristi födelse kom ffån Indien till Kina och der predikade sin lära
samt snart fick talrika anhängare, har sedan dyrkats som gud; mon emedan han
antages vara född 8000 ganger och sålunda efter hand passerat genom många
djurs kroppar, innan han blef menniska (buddha) och sist gud, så afbildas han i
pagoderna icke alltid såsom menniska, utan stundomsom elefant, drake, apa o. s. v.
Han anses såsom menniskoslägtets lagstiftare och veridens frälsare, skickad för
att visa menniskorna vägen till saligheten och försona deras synder.
Prestvä-sendet och gudstjensten äro här hufvudsakligen lika med allmänna Buddhismens.
Fos Buddha-lära ar väl i Kina den allmännaste, men bekännes dock endast uf det sä kallade
folket eller den storn menigheten; den egentliga statsreligionen, hvilken ntöfvns af alla de förnäma,
ur en nnnnn mycket äldre, väl icke stiftad, men nf forua trossatser sammanförd och ordnad ofen
vis med namnet Kong-fu-tse, af jesuiterna förUndrndt till Confucius, född 551, död 479 f. Kr.
Han härstnmmnde frän en kejserlig siägt; vid hans lodelse sväfvade tvunne beskyddande drakar
öfver modrens rum, fem kungliga muns gestalter inträdde i huset, luften ljöd nf den herrlignste
musik, och alla stjernor bugade sig för att helsa honom; så berätta de kinesiska presterna.
Confucius fick först ett minister-embete i riket Ln, nn Kanton, men öfvergnf snart detta för ntt
uteslutande egna sig åt vitterheten och religionens förbättrande. Sin sedelära grundade han icke pä
gudnktighet, utan på den vördnad och lydnad, som undersåter böra visn mot sin öfverhet, barn
mot föräldrar, hustrur mot sina män och öfver hufvud alla yngre möt äldre. Budet “man måste
iner lyda Gud än menniskor« har ingen tillämpning i denna lära, ty äfven den minsta olydnad
eller vanvördnnd straffus hårdt, om också befallning skett till något orätt. Det vnr naturligt, att
en sådan lära skulle med begärlighet omfattas af alla maktegaude. De gudamakter, åt hvilkn offer
hembäras, uro himmelen, såsom alla tings fader, och jorden, såsom alla tings moder; källorna,
floderna, vindarna och hafvet hafva äfven sina genier, dem man visar gudomlig vördnad, ehuru
alla dessa blott betraktas såsom sinnebilder af det högsta väsendet, hvilket anses uppenbaradt i
den regerande kejsarens person, som kallas “himmelens son», och den alla måste blindt lyda; en
osynlig gud ar här ett främmande begrepp, följaktligen hålles ingen predikan vid gudstjensten, utan
denna består endust uti offer, som utgöras af frukt, vin, blommor, rökverk m. m. och äfven djur.
Offring till himmelen får icke verkställas af någon enskild person, ntan endast af tjenstförrättande
presten, hvilken alltid är densamme som ståthållaren i den stad, der templet är beläget.
Uti Japan är äfven Buddha-läran den allmännaste; den infördes hit från
Korea år 522 ock bekännes af största delen bland folket. Derjemte gifvas här
två andra religioner, nomligon en afart af Confucii lära, samt den i riket äldsta,
kallad Sinto eller Sinsju. Till denna senare bekänner sig den högsta presten,
som kallas Dairi, och tillika ur hela rikets andliga öfverkufvud, hvilken
värdighet är ärftlig inom samma familj, som anses härstamma frun de gudar, hvilka
fordom regerat landet. Han kallas också Ten-sin (himmelens son).
Fordom var Dairi både andlig och veridslig regent; men sedan 1585 är han endast andligt
öfverhnfvud. Han dyrkas såsom en gudomlighet och är genom den strängaste etikett skild från
folket, för hvilket han visar sig blott en gång om året. Han har 3 ministrar och eger taga 9
gånger 9 gemåler. En af hnns rättigheter är att han kan kanonisera dem, som i lifvet utmärkt
sig genom dygder. Så snart ett sådant helgon blifvit utnämdt uppbyggas deråt tempel, hvartill
de fromma tillsläppa kostnaderna; dock måste ett sådant upphöjande af cu menniska till gndomlig
värdighet bekräftas af kejsaren. Kubo, till hvilken Dairi slår i ett visst beroende. Hos folket står
Dairi i så hög vördnad, att allt hvad han vidrör anses heligt; det fotvatteu till exempel, som han
begagnat, förvaras sedan som en helgedom.
Bland flere afarter af den gamla Brahma-läran nämna vi här ytterligare
Jainas, hvars bekännare äro bosatta i Indiens nordvestliga delar, men äro mindre
talrika. Denna sekts troslära öfverensstämmer kufvudsakligast med Buddhismen,
men liknar Brahmaismen i läran om kastindelningen. En annan sekt är Sikhs,
hvilka utgöra en nation i landskapet Pendsjab uti Sinds floddal. Stiftaren af
denna sekt, född 1469, hade för afsigt att sammansmälta Brahmaismen och
Mo-hammedanismen till en enda lära; men Yedas äro likväl dess förnämsta grund.
Sikhs andliga hufvudort är staden Amritsir, der i ett stort tempel gudstjensten
förrättas med knäfall och bön inför öfverste presten, som sitter på en tron i
begrundande ställning, med sektens heliga bok framför sig. På ett med guldbrokad
öfverdraget altare ligga svärd och sköld, sinnebilder af folkets krigiska anda.
I templets förgård är “odödlighetens brunn“, en källa af 300 fots omkrets.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
