Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bllddlia-lärail. Denna Ur on utgrening af Brahmaismen och bokännos uti
Kina med alla derunder liörando länder samt Japan. Man har beräknat, att de
menniskor, som bekänna Buddhaismen, uppgå till minst 380 millioner, och då
härtill läggas de till 200 millioner beräknade Brahmadyrkande Indierna finner man,
att bekännarne af dessa båda grenar af samma grundreligion utgöras af omkring
halfva menniskoslägtet, då detta beräknas till 1200 millioner individer.
Ordet Buddha betyder “gudomlig menniska“ eller “helig man“. Tid efter
annan liafva uppträdt reformatorer af den gamla Brahmaläran, hvillca deruti
åstadkommit förändringar, ungefär såsom Luther, Calvin m. fl. verkade förändringar
i sin tids kristendom. De indiska reformatorerna räknas till 22, hvilka alla fått
namnet Buddha och tillsammans ‘utbildat denna religion till hvad den sedan blifvit.
Om alla berättas något underverk. Den förste Buddha lefde omkring 600 f. Kr.
Han var son af en jungfru, som i en ödemark uti Siam blifvit hafvande af en
solstrålo; strax efter hans födelse fördes modren af englar till himmelen, och
barnet fick sin första föda af en lotus-blomma, ur hvars sköte det sedan af on
helig eremit blef taget och uppfostradt under namnet Gavtama. Redan vid 12
års ålder började han göra underverk och predika en ny lära, hvilken snart vann
anhängare, af hvilka han ansågs för Buddha, hvars namn han äfven fick. Af de
öfriga Buddhas äro do namnkunnigaste: Salria, född öster om Ganges vid gränsen
af Nepal, samt Fo, den sista, född i vestra Indien år 20 f. Kr.
Att en roligionslära, stiftad af så många personer på olika tider, skall
innehålla flere skiljaktiga lärosatser, är naturligt. De sekter, som tillsammans
bilda Buddhismen, öfverensstämma dock i följande satser: Brahmanska läran
utgör grundvalen för den rätta tron; gudomen utgör en med enheten förenad
treenighet, men befattar sig icke med de menskliga tingen och hvarken belönar
eller straffar monniskans handlingar; han tillbedes bäst med tys tbetraktelse;
dygden är salighetens väg; själen är utgången från gudomen och skall dit
återvända; den, som fullkomligt uppfyller sina pligter, kommer genast oitor döden till
sällhet; men de orena straffas med att då förvandlas till djur. De hufvudsakliga
punkter, hvari Buddhismen skiljer sig från Brahmaismen, äro: att Vedas icke
anses såsom uppenbarelser, utan såsom en af menniskohaud tillkommen
förtjenst-full skrift; att kastfördelningen mellan menniskor icke eger rum, samt att
undergudar och halfgudar endast varit heliga män, sända till mensklighetens förbättring.
De heliga allmänna religionsbuden äro här fem, nemligen: 1) Du skall icke dräpa.
2) Du skall icke stjäla. 3) Du skall icke bedrjfva hor. 4) Du skall icke ljuga.
5) Du skall icke dricka starka drycker. Gudstjensten består förnämligast uti att
till Buddhas bild, hvarmed hvarje pagod är försedd, frambära blommor och
vällukter, under föredrag af fromma sånger och böner samt under instrumenters
ljud. Till de fanatiska kroppsplågor och sjelfmord, hvarmed Br&hmanerna tro
sig förtjena sälllieten, finnes hos Buddhistema intet spår, ty här anses saligheten
vinnas genom stilla dygder och försakelser. Religionslärarne befatta sig aldrig
med verldsliga bestyr, utan lefva i sina kloster och få icke gifta sig. Uti Tibet
och Mongoliet kallas presterna Lamas, i Siam Talapoiner, i Japan Bonzcr.
Buddliisternas förnämsta land är Tibet, och den der liggande staden Lhassa
är för dem detsamma som Rom för katolikerna. Hela denna trakt är uppfyld
af kloster och i ett af dem, Putala, nära Lhassa, residerar religionens
öfverhuf-vud, kallad Dalai-Lama (Stora Lama), hvilken dyrkas såsom gud och anses
odödlig på det sätt, att, då han dör, tros hans ande öfvergå till hans efterträdare,
den han sjelf genom testamente utväljer. Han visar sig aldrig ute, utan håller
sig jemt innesluten i ett tempel, oragifven af Lamas (prester), hvilka ej allenast
tjena honom, utan äfven visa honom gudomlig vördnad. Hit vallfärda menniskor
hoptals, äfven från långt aflägsna länder, för att visa Dalai-Lama vördnad. Uti
en annan klosterstad, Lumbo, finnes ännu ett andligt öfverliufvud, kalladt
Bojdo-Lama, hvars alla förhållanden äro desamma som Dalai-Lamas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
