Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
närvarande, men fingo ej sucka eller visa tecken till smärta, utan se på med
leende ocli glada ansigten. På sådant sätt troddes gudarna blidkas ock
derige-nom faror ock annat ondt afvändas samt lycka åt alla företag beredas.
Kaldeerna, denna gudaläras prester, voro i böljan ett folk, bosatt i norr om
Babylon, kvilket land deraf blef kalladt Kaldeen; benämningen Kaldcer
öfver-gick sedan till gemensamt namn åt alla lärda eller så kallade visa, hvilka i
all-mänket egde för den tiden djupa kunskaper i tiere vetenskapsgrenar, särdeles om
kimlakropparna, men begagnade dessa till stjerntyderi, spådomar och annan
vidskepelse, hvarigenora de bibeköllo stort välde öfver det okunniga folket.
Fetiscll-dyrkan. Så kallades ett slags religiös handling, som ännu utöfvas
af flere på en lägre bildningsgrad stående folkslag, särdeles de Afrikas
negorstam-mar, kos kvilka ingen annan religion fått insteg. Ordet Fetisch är af sjöfarande
tillskapadt af det portugisiska fetisso (dyrkadt eller förgudadt föremål). Det högsta
väsendet föreställes kär under kvad skepnad som kelst, omvexlando efter
prester-nas godtycke, ock således är det ömsom en fluga, fågel, fisk, orm, sten, ett lejon,
träd, berg o. s. v., som antages till skyddsgud samt erhåller vördnad ock offer.
Stundom utgöres guden af en liten sten, metallbit, snäcka ellor dylikt, som bäres
om halsen eller i armvecket. Gudstjensten består i dans vid musik af trummor
inför Fetisehen, åt hvilken presten, sittande vid ett altare, under tiden offrar
af församlingen medfördt palmvin, ris, hirs m, m., ock högtidligheten slutar med
bullersamma fröjderop. Bland de många olika trossatser, i kvilka 1’etisclidyrkan
framstår i särskilda landskaper, torde särskildt böra nämnas den, som är rådande
i konungariket Benin, i öfre Guinea. Här kallas liögsta väsendet Ovmara och
anses såsom hela verldens skapaie ock vidmaktkållare, allsmäktig och allestädes
närvarande, fastän osynlig; men som han tillika är oändligt god, beliöfver kan
icke någons dyrkan, hvaremot åt onda andar eller demoner måste anställas offer,
för att blidka dem ock slippa af dem bli skadad. TJti dessa menniskors tro
ingår mycken vidskepelse, i följd kvaraf deras fetiseker utgöras af de mest besyn-
nerliga saker: skuggan anses som en menniskan åtföljande kropp, kallad Passador,
hvilken en dag skall vittna om hennes gerningar ock alltså genom offer bör göras
bevågen; förfäders skuggor tros om natten stryka omkring och i drömmar
uppenbara sin vilja, hvilken alltid måste uppfyllas; rummet för sällket eller osällhet
efter döden anses ligga i kafvet, livarför äfveu detta dyrkas. Prestema åtnjuta
af sjelfva regeringen vid vissa tillfällen en artighet, som sårar menskligketen;
de påstå sig kunna upptäcka det tillkommande ock begagna härtill en kruka med
tre hål i botten, kvari de åstadkomma vissa ljud, dem de utgifva för gudasvar
och tolka, huru de behaga; dock kostar det dem lifvet, om de meddela något
orakel i kvad som rör stats- eller religions-ärenden.
Judiska Religionen. Denna stiftades, som bekant är, af Moses, omkring
1500 år före vår tideräknings början ock är alltså en af de äldsta religioner på
jorden. Den enkla, rena ock från allegoriska bilder ock ceremonier fria gudalära,
som Abraham vid sin ankomst till Kanaan upprättade för sig ock sitt husfolk,
följdes.sedan af hans efterkommande, do så kallade Israeliterna; men under dessas
derefter inträffande långvariga vistelse i Egypten, smittades de alltmera af den
der rådande afgudadyrkan, ock deras faders tro var nästan helt ock hållet
förgäten ock bortglömd. Efter sin utvandring derifrån erhöllo dc derför genom sin
af gudomlig ande lifvade anförare, Moses, den enkla troslära, hvilken ännu gäller
såsom orubblig grundval för alla senare uppkomna religioner, ej mindre med
hänseendet till begreppet om Gud, än ock till bestämmelserna rörande
menni-skornas inbördes förhållanden i ett ordnadt samhälle; kvarförutan Moses gaf dem
en mängd uti de tre sista Moseböckerna upptecknade föreskrifter, af hvilka några
äro rent politiska ock hafva afeeende på det s. k. förlofvade landet, hvilket de
skulle taga i besittning; andra äro gudstjenstliga, särdeles lämpade efter
Israeliternas i Egypten vunna religiösa åskådning, ock slutligen en stor del moraliska,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
