Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inrättade det första landtbruksinstitutet, och kan alltså betraktas såsom det rationella landtbrukets
fader. Naturvetenskapernas utveckling under senaste decennier hafva äfven kraftigt iuverkat på
denna näringsgrens förkofran.
Inom vårt fädernesland har man på senare tid med synnerlig framgång arbetat på denna
vår modernärings förkofran, hvartill mest bidragit de inrättade landtbruksläroverken, de i statens
tjenst antagne landtbrnksingeniörerna, stamholländerierna och schäferierna samt icke minst den
alltmera utvecklade landtbruks-litteraturen.
Yid alla menskliga företag, i synnerhet dem som kunna hänföras till
närin-garne, är praktiken, det Till säga den genom öfning och vana vunna kunskapen
(af grek. ngåaoiu göra, utföra), den bästa läromästaren; teorien (af grek. tso/gia
åskådande, undersökande), den vetenskapliga grunden, är väl god, men högst
sällan tillräcklig; bäst är då båda kunna förenas; åtskilda kan praktiken
någorlunda hjelpa sig ensam, men teori utan öfning är nästan alltid utan egentligt
värde. Dessa förhållanden gälla i landtbruket kanske mer än i någon annan
handtering, ty de djupaste bokliga kunskaper kunna icke ensamt dana en skicklig
landtbrukare. Som en vidlyftig beskrifning härom alltså här skulle vara till
föga nytta, skola endast de hufvudsakligaste grunderna jemte de mest nödvändiga
enskildheterna i det följande omnämnas, helst h^arje omtänksam landtbrukare
i alla fall icke lär underlåta att förskaffa sig de mera utförliga afhandlingar uti
denna vetenskap, hvarpå vår bokhandel numera är så rik.
Det första och förnämsta, hvarpå en nybörjande landtbrukare bör fästa sin
uppmärksamhet, är ett efter rörelsens storlek lämpadt tillräckligt Förlagskapital.
Utan sådant kan intet företag lyckas, allraminst ett landtbruk; kan nödig
arbetsstyrka icke anskaffas, äro dragarne klent födda och derigenom kraftlösa, kunna
redskapen ej ordentligt underhållas, användes dåligt och orent utsäde o. s. v.,
så utarmas år efter annat så väl jorden som dess egare, äfven om väderleken
och andra omständigheter äro än så gynnande. Den mindre bemedlade bör icke
kasta sig in i större vidlyftigheter, i tanke på större vinst, ty ett mindre jordbruk,
viil skött, lemnar långt rikare behållning, än ett större som skötes dåligt,
oberäk-nadt att det förra alltid går framåt, då det senare ovilkorligen går tillbaka. —
De tillgångar, som finnas, böra i främsta rummet användas för yrket, med
förbiseende af allt annat. Inga grannlåtsstängsel, så länge åkern lider af skadligt
vatten; ingen statvagn, så länge arbetsvagnarna äro endast medelmåttigt goda;
ingen herrskaps-stuga, så länge något felar i loge, stall eller lada; inga gästabud,
så länge arbetsfolket med svårighet kan födas och lönas; inga viner eller andra
kräsligheter, så länge ännu någon brist förefinnes i tillgången på salt och tjära.
— Såsom en hufvudsaklig del af förlagskapitalet kan med 6käl räknas egarens
arbetsförmåga och kunskap. Saknar han vana från ungdomen, så bör han
åtminstone skaffa sig så tillförlitliga upplysningar som möjligt, ty derpå beror
framgången. En husbonde, som fordrar för mycket, anses oförnuftig och orimlig;
den, som åtnöjes med för litet eller illa utfördt arbete, ådagalägger derigenom
sina bristande insigter, och i bägge fallen förlorar han folkets aktning; de bättre
tjename och arbetarno blifva håglösa och liknöjda, de sämre falska och
bedrägliga. Armod är ett ondt, men okunnighet och lättja är ett ännu större ondt.
Landthushållnings-läran, eller kännedomen om landtbruket, delar sig i två
hufvudafdelningar, nemligen Jordbruk och Boskapsskötsel. Ehuru dessa utgöra
tvänne olika näringsgrenar, äro de likväl så nära förenade, att de ogerna kunna
åtskiljas, helst det ena både understöder och är beroende af det andra.
Jordbrule. Då man ser på jordytan varsnas högst få ställen, der icke
växter slagit rot och uppspirat, men dessa växter äro mycket olika; på ett ställe
ser man stora skogar af väldiga träd, på ett annat frodigt gräs, på ett tredje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
