Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fjertte af delningen.
Medborgerliga Kunskaper.
Lnder denna benämning vilja vi till sist kasta en uppmärksam blick på sådana
vetenskaper, som ieke kunna räknas till någondera af de bär förut afhandlade,
men hvilka dock för hvar och en äro både nyttiga och nöjsamma att känna, och
hvarom ingen, som vill göra anspråk på någon bildning, hvarken bör eller kan
vara okunnig. Bland sådana kunskaper framstå i förnämsta rummet Näringame,
Sköna Konsterna, Sundhetsläran och Tideräkningen.
Käringar (Industri).
Svenska ordet Näringar har man antagit till gemensam benämning för de
göromål, medelst hvilka menpiskans lefnadsbehof tillfredsställas. Eftersom dessa
behof äro af flerfaldiga slag, så äro också de för deras uppfyllande behöfliga
föremålen mångfaldiga. Naturen är det förrådshus, hvarifrån alla ämnen hemtas,
och så yäl deras erhållande som förädling och spridning äro handteringar, som
höra under förevarande benämning. Det från latinet upptagna ordet Industri
bemärker idoghet, konstflit, arbetsamhet, omtanke, och hithörande verksamhet
indelas i Landtbruk, Bergsbruk, Eandtverk, Handel och Sjöfart.
Wjatstilbruk.
Föda och kläder äro de oundgängligaste af alla menniskans behof; alla
andra, verkliga eller tillkonstlade, kunna umbäras och lifvet ändå vara qvar, men
dessa måste finnas, om ej kroppen skall förgås. Som båda komma ensamt och
uteslutande ur landtbruket eller, som det äfven kallas, landthushållningen, så
måste denna också vara den högsta och förnämsta af alla handteringar, hvartill
kommer, att hon derjemte är den äldsta och naturligaste af alla slags yrken,
äf-vensom den vigtigaste, emedan hon är både moder och amma åt alla andra, samt
källan till så väl ett folks välstånd som hvarje särskild individs välbefinnande.
Ingen förnuftig menniska kan alltså undgå att erkänna det ärofulla och
aktningsvärda i en landtbi’ukares göromål; och den, som ringa aktar en bonde för hans
svåra och tunga yrkes skull, bevisar derigenom höjden af eget oförstånd.
Landtbrukets historia är civilisationens. Hvarje folk, som under de olika tidsperioderna
gått i spetsen för denna senare, har också varit det, som bildat epoker uti landtbrukets
utvecklingshistoria. Så var Hög-Asien landtbrukets liksom all annan kulturs vagga, och uti dervarande
landskap finner man plogen omnämnd i de äldsta religions-urkunderna. Efter all sannolikhet
var denna plog af samma skapnad som den krokiga trädstam, hvilken ännu, dragen af elefanten,
fårar Indiens bördiga jord. Kulturen drog sig åt vester, och med den plogen. Redan på
Abrahams tid var Eufrats rika floddal betäckt af yppiga sädesgrödor, att icke tala om Kain, som
enligt hvad bibeln uppgifver var en åkermän. Egyptens uräldsta åkerbruk är af ännu större
kulturhistoriskt intresse, och talar inera än detta lands till våra dagar bibehållna kolossala bygg=
nadsverk om den höjd af mensklig kultur, hvartill Egyptens folk under Faraonernas tid hunnit.
Man odlade icke allcuast våra vanliga sädesslag, utan tillika hvarjehanda andra nyttiga växter.
Från Egypten öfverfördes åkerbruket till Grekland, som äfven i detta hänseende blef den
Europeiska kultnreus vagga. Ofver Italien spred sig åkerbruket till norra och vestliga Europa, och
till dess framgång bidrog i synnerhet Karl den store (se sid. 412); som med förkärlek befordrade
det inom sina vidsträckta stater. I nyare tider har jordbruket blifvit satt i ordentligt system,
hvarmed början gjordes i Tyskland af Albr. Thaer, född i Celle i Hannover den 14 Maj 1752,
död som Preussiskt Statsråd den 26 Okt. 1828; han var först läkare, men egnade sig sedan åt
(andtbrnket, blef inbjuden till Preussen, der han åt sig valde kronodomänen Möglin, hvarest han
41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
