Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sämsta jordmån, der knappast någonting annat växer, samt gifver god äring på
torra sandbackar, nyuppbrutna ljunghedar och. uttorkade myror. Bohvete är en
af de osäkraste växter, emedan det är mycket ömtåligt för köld och torr blåst,
så att det ofta slår fel i frösättningen, men är mera pålitligt som foderväxt.
Rotfrukter. Med detta namn betecknas sådana växter, hvilkas
nyttigastedelar äro röttenia eller på dessa varande utväxter, dels nere i jorden, dels vid
jordytan. De förnämsta sådana äro hos oss Potates, Eofvor, Kålrötter,
Hvitbe-tor, Morötter, Polsternackor och Jordärtskockor.
Potates eller Jordpäron är utan motsägelse den förnämsta af våra odlade
växter, ej allenast bland rotfrukter utan bland alla landthushållningens alster,
helst den ger mera födoämne, än någon annan växt på lika jordyta och, rätt
använd, äfven täflar med om ej öfverträffar hvilken annan som helst i beredande
af penningevinst för jordens brukare. Sättet för potatesodling är så allmänt
bekant, att något ordande derom här torde vara onödigt.
Rofvor. Äfven dessa utgöra en god frukt och gifva rik skörd, särdeles på
bränd mossjord, som är mindre tjenlig för potates. På vanlig åker eller
trädes-land fordras gödsel, om rofvor der skola trifvas.
KcUrötter. Svitbetor, Morötter odlas nu mera både såsom åkerbruks- och
trädgårdsväxter. Palsternackor och Jordärtskockor deremot i allmänhet endast såsom
trädgårdsväxter för kökets behof.
Nyttan och fördelen af rotväxters odling vid ett landtbruk är mångfaldiga
åkern blir genom dem mera lucker och tjenlig för andra växter; frukterna
äro-en smaklig och helsosam föda för menniskor, men ännu mera för kreatur, d. v. s.
omvexlande med annat foder; dragare, både hästar och oxar, bli deraf modiga
och starka; kor lemna rikare och fetare mjölk; ungnöt bli muntra och lifliga; får
må förträffligt och föda friska lam; svin kunna med kokta rotfrukter gödas;
höns-må äfven väl af kokta rotfrukter.
Här torde vara rätta stället att omnämDa en fördom, som varit allmän och måhända ännu
hos en och annan qvarstir, nemligen att bränvinsbränning är nödvändig för jordbruket ocb
ladugarden. Denna äsigt har förorsakat tnsendes min, och för densamma kan aldrig nog varnas.
Endast drifven fabriksmessigt, eller i stor skala, kan bränvinsbränning lemna vinst; för en mindre
landtbrnkare är den ett ovilkorligt förderf. Boskapen knnna väl vänjas att förtära drank, men
den är för dem hvarken nyttig eller helsosam, hullet förloras, mjölken blir klen och gödseln
mager, hvarigenom åkern ntarmas och den vinst, som fås uti bränvinet, går på detta sätt
mångdubbelt förlorad.
Foderväxter, Under denna benämning förstås i allmänhet sådana växter,
hvilkas enda bestämmelse är att tjena till föda åt husdjuren. Ängens gräs är väl
härtill den naturligaste produkten; men som detta ej sällan är otillräckligt och
tillika mindre säkert, såsom mycket beroende af väderleken vid både växt och
inbergning, har man med fördel äfven till sådana växter begagnat åkerjorden,
der de sås antingen helt allena eller vanligast tillsammans med något slags säd.
De härtill mest brukliga slagen äro Klöfver, Spergel, Rajgräs och Timotej.
Klöfver eller Väppling är af tre slag, efter blommornas farg kallade Röd,
ljusröd, eller s. k. Alsikeklöfver, och Hvit. Rödklöfvern växer störst och blommar
tidigast, samt kan skördas två gånger samma sommar. Alsikeklöfvem är
mångårig och förträfflig att blanda med gräsfrö för igenläggning af flerårig vall; likaså
hvitklöfvem, som sällan växer så hög, att den kan slås med lia, men han utgör
ett smakligt och kraftigt sommarbete.
Spergel trifves endast på sand och mulljord. Den växer mycket fort och
behöfver blott 7—8 veckor till mognad, och kan derför användas i stället för
säd som slagit fel eller skördats grön; under gynnande år till och med som ny
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
