- Project Runeberg -  Den kunskapsrike skolmästaren. Handbok i nyttiga kunskaper (Ny uppl.) /
660

(1882) [MARC] Author: Carl Jacob Rossander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

en deri inslagen kil och nu ditsättes den tillskurna ympqvisten så, att safven
på qvisten kommer noga midtför stammens safve; är stammen tjockare så kan
gema sättas en qvist på hvardera sidan deraf. Nu uttages kilen varsamt och
allt hvad som blifvit såradt öfvertäckes väl med ympvax. På äldre stammar
bör man strax nedom det afsågade stället lemna en eller par mindre qvistar
qvar, för att underhålla växtsaften i stammen, till dess ympen hunnit vinna
stadga; men så snart detta skett, böra ej allenast alla gamla qvistar bortskäras,
utan äfven nya skott undanrödjas, så snart sådana visa sig.

Skarfymp kan endast ske på en ung telning, hvars stam är
lika tjock med ympqvisten. Stammen afskäres med en hvass
knif nedifrån uppåt, så att snittet blir omkring en tum långt
och på qvisten göres uppifrån nedåt en fullkomligt likadan
afskäming, så att bägge passa med trä och bark jemnt mot
hvarandra; derpå sammanfogas de mycket noga, omlindas
med bast så att de sitta stadigt och utanpå bastet strykes
ympvax, så att ingen luft eller väta kan inkomma i såret.
Afsneddningen på den faststående stammen bör helst ske på
norra sidan. Fram på sommaren, när ympen slagit ut löf,
kan den gjorda förbindningen lossas något, men bör icke helt
och hållet borttagas förr än det visar -sig, att de
sammanfogade styckena blifvit väl hopväxta.

Okulering. Detta slags förädling har sitt namn af lat. oculus (öga), emedan
den sker med en enda knopp eller så kalladt bladöga. Härvid tillgår sålunda:
Omkring ett blad på det goda trädet skäres en fin skåra och den sålunda
bildade barkbiten lossas varsamt, så att bladet och den dervid sittande knoppen
jemte dess lilla rot följa med. På det ställe af stammen, der den nya qvisten
skall växa fast, göres en korsformig inskärning, barken lossas något på ömse
sidor och derunder instickes den lilla biten, hvarefter stället ombindes med bast,
så att endast bladögat tittar fram. Den nya barkbiten kan göras trekantig med
basen uppåt, då inskärningen i stammen får denna form | , eller med basen nedåt,
då inskärningen göres sådan eller ock fyrkantig, då inskärningen får detta
utseende T; alla sätten lyckas lika bra, endast biten passar fullkomligt i den
bildade öppningen, så att ingen luft kan intränga till stammens ved. När det
följande vår visar sig, att det nya ögat slår ut, aftages den gamla stammen 8
å 12 tum ofvanför förädlingsstället, och vid det qvarlemnade stycket uppbindes
det nya skottet under första sommaren, i mån som det tillväxer, så att det ej
må äfventyra att lösbrytas af blåst, foglar eller dylikt, så länge det ej hunnit få
tillräcklig styrka att bära sig sjelf. Bastet afiöses då skottet är 1—2 tum långt.

J Både ympqviatar och okularögon böra tagaa ur träd aom redan burit frukt, helst de som
äro uuga och framför allt fullkomligt friska; de qvistar som sitta nurmare toppen samt på trädets
solsida, äro bäst, Ympqvistar böra helst afskäras under vintern och förvaras i våt mossa och snö,
men aktas både för värme och frost; okularqvi9tar deremot få ej aftagas förr än de skola
användas, och tåla knappt att föras Dågon väg. Tiden för ympning är på våren, från’ det knopparna
börjat svälla tills löfvet slår nt, och de ympar, som lyckas, utväxa då på samma gång som andra
grenar. En isatt ympqvist kan lyckas om han har blott ett friskt öga, och han bör aldrig ha
mera än högst tre, emedan han ej förmår dra växtsaft åt flere. Okulering verkställes på
efter-sommaren, i slutet af Juli och Augusti; det isatta ögat växer då fast under hösten, men slår ut
först påföljande vår. Under regnig väderlek är otjenligt att ympa eller okulera, emedan intet
vatten bör komma in i träsåren, och sker sådan operation under solsken bör den omsorgsfullt
skuggas, så att solen ej får skina på den blottade veden.

På ett förädladt träd böra alla skott, som slå ut på den oäkta stammen,
genast borttagas, så snart de visa sig. Äfven kronan bör alltsomoftast tuktas, om
det åsyftade ändamålet skall vinnas. Ett ungt träd kan vid uppväxaudet bildas
till åtskilliga figurer, bland hvilka äro: Kronform, Kronpyrnmidform,
Pyramid-Spaljerform, Solfjäderspaljerform, ta. ti. Sådant tillhör prydnader; för nyttan,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:54:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rcskol3/0669.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free