Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
d. y. s. trädens fruktbarhet, iakttages, att om flere grenar växa inåt kronan, så
bortskäras de svagaste, så att de öfriga få tillräckligt utrymme; skjuta några
grenar for högt öfver de andra, så aftagas de i toppen. Bästa tiden for
trädskärning är på våren, före eller strax efter löfsprickningen. Alla sår skäras mycket
släta och de större öfverdragas med ympvax eller trädsalfva.
Ympvax far man köpa hos fröhandlare, men man kan ganska lätt bereda detsjelf; det göres
af beck eller grankåda, som öfver elden smaltes tillsammans med talg och något vax. Att
härvid tillsätta harts, terpentin och osaltadt smör eller linolja är väl nyttigt, men icke nödvändigt.
Vid braket värmes det så att det blir flytande, och påstrykes med en träspade. Trädsalfva
till-redes af seg och stenfri blålera, färsk kogödsel, tjära och litet stött svafvel, hvilket allt väl
sammanröres till tjocklek af en tnnn gröt, hvarmed trädsår öfvertäckas. I nödfall kan denna
salfva ganska väl användas som ympvax, helst om deri inblandas hafreagnar, hvarigenom den
hindras att vid torkning sönderspricka.
De fruktträd, som hos oss odlas, äro af kärnfrukter Apple och Päron, af
stenfrukter Plommon och Körsbär. Att af alla dessa finnas många olika sorter, är
bekant; s. k. krikon är ingenting annat än en varietet af plommon. Förädling
genom ympning och okulering bör endast göras i samma trädslag, d. v. s. äpple
i äppleträd, päron i päronträd o. s. v. Hos oss finnas derjemte andra träd, som
vanligen växa vilda, men for sina goda frukter väl kunna fortjena den vård och
omsorg, som odling medför. Bland sådana äro Oxel och Hassel.
Bärbuskar. De af sådana, som hos oss mest odlas, äro Yinbär och Krusbär.
Vinbär finnas röda, hvita och svarta; Krusbär eller som de äfven kallas Stickelbär,
äro af många slag, ludna och glatta, röda, gröna, gula och hvita.
I anseende till dessa bärsorters stora fruktbarhet och den njntning de skänka, helst de ej
allenast äro smakliga att äta, utan af dem kan beredas fina sylter och safter, till och med goda
viner, borde deras plantering icke nnderlåtas af någon, som har jord att disponera kring sin
boning, helst de icke äro det ringaste kinkiga, ntan hålla tillgodo snart sagdt hvad jordmån som
helst, och deras plantering fordrar ringa arbete och ingen konst. Man behöfver blott på våren
eller hösten afskära ett år gamla skott och nedsticka dem i jorden, så slå de snart rötter, eller
ock kan man nppgräfva en buske och sönderdela den i flere, som hvar för sig planteras; om en
gren på våren nedböjes och fästes vid marken samt till cn del öfvertäckes med jord, så slår han
pfi detta ställe nt rötter och kan på hösten lösskäras och sättas för sig. Då en bärbusKe är mer
än 2 å 3 år gammal bör på hösten alla gamla och risiga stjelkar bortskäras och endast unga skott
leninas qvar, hvilka dä de sålnnda erhålla mera luft och ntrymme, bära så mycket rikligare frakt.
Vill man derjemte årligen uppluckra jorden kring busknrnc och dermed förstöra växande ogräs
samt, i fall jorden är mager, mellan dem utbreda något gödsel, så bli dessa små mödor rikt
belönade genom de erhållna bärens både mängd, storlek och godhet. Bärbuskarnas läge bör helst
vara öppet för sol och luft, men de svarta viubärsbusknrne bära dock ganska goda skördar äfven
om de stå i skugga.
Vildt växande bärsorter, som både fortjena odlas och belöna det dervid
påkostade besväret, äro Hallon och Smultron. Hallonbuskarna fordra en fet
jordmån, för full sol. Platsen djupgräfves om hösten och gödslas; påföljande vår
utsättes kraftiga, med goda rötter försedda skott i rader, 4 fot mellan hvar rad
och 1 £—2 fot mellan plantorna; härvid aftoppas skotten till hälften. De bära
frukt samma år. Skötseln består sedan uti, att hvarje höst bortskära de
stammar, som burit frukt, och qvarlemna så många nya skott, som hafva godt
utrymme, 3 å 4 på hvarje buske; dessa aftoppas på våren till omkring en tredjedel
af längden, och alla andra bortskäras så snart de visa sig. Efter 6 eller högst
8 år behöfves ny omplantering. Smultron eller Jordbär, hvaraf en art kallas
Jordgubbar, planteras på våren i fet, sandblandad jord, gonom plantor, som bildas
af denna växts s. k. utlöpare. Läget bör vara soligt, helst med någon skugga
för starkaste middagshettan; de sättas i rader och vattnas då torka inträffar.
Efter tagna tre skördar bör hela landet omplanteras.
Köhväxter. Under denna benämning förstås vissa slags växter, som dels
användas till mat, dels tjena att vid matlagniug åstadkomma en angenäm smak.
Den jord, hvari sådana växter skola trifvas, bör vara djup, stenfri, myllrik,
fuktig och fri från syra; omsorgsfull bearbetning genom gräfning och krattning
är nödvändig. De flesta köksväxter uppdragas af frön, som utsås på våren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
